Långt efter midnatt bankade det på min dörr, Kasper vrålskällde. Jag öppnade, och utanför stod sex personer, tre var barn! Barfota och praktiskt taget helt utan kläder i decimeterhög snö och 8 minusgrader!!
Utgången blockerad, förmodligen startade branden på verandan där de lämnat ett ljus brinnande i en ljuslykta. De måste hoppa ut genom fönster, mamman kastade ut det minsta barnet innan hon hoppade själv! Äldsta dottern måste hoppa där huset var två våningar högt. Mamman stukade eller möjligen bröt något i sin fot. Ett av barnen hade dessvärre försökt fly åt fel håll, hans brännskador var allvarligast.
Rökskadade, brännskadade och chockade hade de varken hunnit eller kunnat larma nånstans, hade ju heller inga telefoner. Men de såg ljus i mitt hus.
På den här bilden har ett barn och en vuxen förts i helikopter till sjukhus. De här fyra fick fara i vanlig ambulans, sedan de tagits om hand av läkare. (Personerna går inte att identifiera, ansiktena har jag manipulerat och tatueringar är borttagna.)
Huset fick brinna ner till grunden, inget annat att göra för brandmännen. En av dem var för övrigt med om att släcka eller åtminstone inspektera brandincidenten i mitt hus för några år sedan. Det kom han ihåg och kände igen sig.
 |
| Dagen efter. |
I övrigt en strålande vacker vinterdag.
Lämna inga levande ljus utan uppsikt!!! Inte någonstans, inte under några omständigheter!
I natt sov jag nästan inga timmar alls. Jag hoppas få göra det i natt.
Fast visst tänker jag på den drabbade familjen. Men alla överlevde!!!
Jag tänkte på dig i morse när jag hörde! I och för sig sas det Gnesta men ändå. Och jo, några tankar gick allt åt Björnlundahållet också.
SvaraRaderaSÅ skönt att alla klarade sig ändå!!! Skadade och säkert chockade men vid liv. Det är ändå det viktigaste. Och så bra att du fanns i närheten, hade tänt så de såg att hitta och kunde få hjälpa.
Hoppas på en god natts sömn för dig nu.
Kram!
Ja, de klarade sig, men det hängde på håret. Jag har inget mer hört från dem, men de måste ju ut hit igen så småningom om inte annat så för att ta hand om bilen som blev kvar (helt oskadad, den stod inte på tomten). Och så har de ju lite kläder att lämna tillbaks.
RaderaJag hoppas också på en god natts sömn, känns som om jag behöver det!
Oj, vilket äventyr du råkade hamna i! Tur att alla överlevde i alla fall. Tänkte inte alls åt ditt håll när jag hörde det på radion, men dom hade allt tur att det fanns en granne som både var vaken och kunde larma. Hoppas du får sova nu även om du förmodligen kommer att drömma om både husbränder och räddningspersonal ett tag.
SvaraRaderaJo tack, i natt har jag sovit. Om än med ett och annat avbrott. Men avbrotten berodde på katterna, i den här kylan bor dom alla inne på natten. Inte helt problemfritt, alltid... :)
RaderaMen en märklig sak - tydligen hade tidningar fått reda på mitt namn - "det var väl du som larmade?" "Du känner dig väl chockad själv också nu?" Hur ser det ut, du kan väl säga vad de hette, vad kallas området osv osv.
Men att göda kvällstidningar är inget jag vill ägna mig åt.
I dag är i alla fall en strålande dag, om än väldigt kylig.
Oj en sån upplevelse, inte minst för dig. Ja nu startar ljusbränderna, här är man väldigt försiktig och lämnar inga levande efter sig;-) Men brasan brinner när vi vi far och handlar, den är säkert instängd.
SvaraRaderaTur i oturen att allt folk klarade sig helskinnade- nästan, men dystert öde att mista hus och hem!
Vila på lagrarna idag :-)
Min kamin brinner också, praktiskt taget ständigt den här årstiden. Det är ju i princip med den jag värmer mitt lilla hus.
RaderaTursamt nog miste de inte sitt permanenta hem, de var inte fastboende.
Att bara NÄSTAN mista både sina egna och sina barns liv ... det måste åtminstone i efterhand kännas som att ha fått tillbaks precis allt. Som en nåd.
För fy, så nära det var...
Vilket drama! Och stackars familj - även om de klarade sig. Bara upplevelsen: att mista ägodelar, försäkringsproblem, skador och minnen. Nära ögat. Jag skulle varit klarvaken i två dygn efter en sån händelse. Tur du fanns där och kunde hjälpa.
SvaraRaderaLjusbrändernas tid. 'De som fanns före oss' kunde detta med eld med levande lågor i ljus och brasor var en nödvändighet. Mamma har präntat in i mig vad alla borde få höra. Vågar aldrig lämna huset med brinnande kamin. Den eldas inte innan vi åker ut, då får luftpumpen värma istället.
Här brinner kaminen nästan ständigt så här års, även när jag inte är hemma. Det är med den jag i huvudsak värmer mitt lilla hus. Jag litar på att elden är instängd där.
RaderaDen utsatta familjen mår bättre, även pojken med de svåraste brännskadorna. Jag har talat med mannen i familjen, han kom ut för att hämta bilen som ju blev kvar.
Jag har sovit, men drömt märkligt. Blandat samman senaste veckans alla händeler med branden. Resultatet blev högst märkliga kompositioner...
Dramatiskt! Skönt ändå att höra att alla klarade sig även om det var med vissa skador. Dina drömmar var nog bearbetning av det skedda. Bränder sätter spår. Påmindes om när grannhuset brann hemma i Finland. Kan ha varit 5 år kanske. Tio barn blev hemlösa, inhystes på byn hos grannar. Värre var att affären pappan drev brann ner också, i den alla uppgifter om alla som handlade på "bok" och betalade när lönen kom.
SvaraRaderaInom loppet av tre-fyra år har tre hus brunnit ner till grunden i det här området! I ett av dem bodde ett ungt par permanent. Dessutom har vi haft åtminstone tre incidenter som KUNDE ha resulterat i storbränder, varav en i mitt hus (något som en av brandmännen kom ihåg).
RaderaAtt förlora hela sitt hem, sitt permanenta hem med allt man äger, det måste kännas fruktansvärt. Med tio barn dessutom... plus affären...
Det är verkligen en oerhört dramatisk upplevelse, att se ett hus brinna. Jag har varit med om det förr. Bland annat när en gammal bygdekvarn brann.