Spamkommentarer

Märkligt att en i praktiken nedlagd blogg kan dra tills sig så mycket spamkommentarer! Jag blir aviserad om dem allihop, även om de inte publiceras. Tröttsamt. Nu gör jag det betydligt svårare att kommentera, bra att det bara drabbar oseriösa besökare. Ni andra återfinns ju på Kasperian. :) Vem vet, förresten, en dag kanske jag vill återuppta mina Dagsländor.

Mörknande kvällar, spamkommentarer - men sköna. blommande dagar.

Lugna sköna myggfria sommardagar. Men jag retar mig på spam! Kommentarer på årsgamla inlägg, som jag tar bort. Kommentarerna alltså. :) Då återkommer de, under samma inlägg. De har inget alls med just det inlägget att göra.

Skönt att upptäcka att det går att stoppa vidare kommentarer på just de inläggen. Efter det blev det "tyst".

Tyst är däremot inte min mobil. Jag svarade trots att samtalet kom från ett okänt nummer. "Luren" lades på. Numret går inte att spåra. Har senaste dagarna fått ytterligare samtal från samma nummer, men nu svarar jag inte. Inget meddelande på mobilsvar. Skumt. Läste förresten att de flesta mobiler kan kapas på ett par minuter.
Jag har försökt fotografera min elvastänglade Agapanthus, men det är svårt. Jag lyckas inte alls, men här är i alla fall ett par bilder, Glad är jag över rosmarinen som skymtar bredvid, jag trodde inte den skulle överleva, så som den såg ut.

De ljusa sommarkvällarna, sommarnätterna - de är redan ett minne blott.

Så fort det gick.

Här lyser både måne, kökslampa och kamerablixt.

Jag har skrivit ett inlägg som jag valt att lägga som "sida". Om utsatta människor och elsmog. Allvarligt och långt, men det kunde ha blivit mycket, mycket längre. Nästan hur långt som helst. Går att klicka fram, under headern.
Det är inget roligt inlägg. Men jag tycker det är viktigt.

Datorstrul och gnäll, gnäll, gnäll

Två eländesdagar, tycker jag. Datastrul avskyr jag. Microsoft support är ett skämt - om den nu överhuvudtaget existerar. Windows 8 har/hade jag förlikat mig med, men nu vete katten...
 På något sätt har jag fått in ett spionprogram, som dirigerar om min startsida. Det går inte att få bort, har försökt allt, och följt alla anvisningar jag kunnat få via forum på Internet. Men eländet finns kvar! Har förstås med InternetExplorer att göra.

Jag stänger datorn i "förtvivlan". Tar itu med något annat. Men är snart tillbaks igen. Frustration.

Har avinstallerat och installerat om Google Chrome, men inställningsknappen har försvunnit... Går inte att hitta. Får väl avinstallera en gång till och ominstallera, kanske.

Visst, jag kan surfa, kan tillfälligt klicka bort skitsidan - men fy tusan så less jag blir. Och vem vet vad den ställer till framöver.

Ändå är förstås det här en struntsak, allt beror ju på vad man jämför med. Försöker trösta mig med att placera mig i Baden-Baden-stolen på altanen. Och titta på blommor...

Och så klappar jag förstås på hund och katter, och undrar om jag ska försöka åtgärda värstingstrimmern själv. Eller ta med den till någon reparatör. Nej, i stället återvänder jag till datorn. Efter en pliktskyldig promenad med Kasper. Att man ska vara så beroende.

Barnbarnet, han finns i Kanada. "Gamla gurun" är numera förlorad för mig. sedan han och min väninna separerat...

Egentligen har jag det ju så fint. Mina fyrfotingar mår alla bra, och just nu är jag extra tacksam för det. För så är det inte för alla. Jag känner verkligen med dem som just mist en älskad varelse och de som oroar sig för sin väns hälsa och kanske riktigt allvarliga sjukdom.

Andra har dessutom betydligt större trassel än jag, som ju trots allt kan använda mina datorer, den gamla är inte ens infekterad.

Men den inbyggda brandväggen är utslagen, nyinstallerade (gamla välkända) "anti"-programmet hittar inga hot men har saktat ner även nya datorn rejält.

Gnäll, gnäll, gnäll. Fast jag egentligen har det så bra...

Håhåjaja...

Ovälkommet besök m.m.

Trist syn, i morse. Här har herr eller fru Rådjur hälsat på.  Penséerna unnar jag dem, visserligen blommade de fortfarande vackert men kändes ändå lite passé.

Men mina vackra violer - i synnerhet en sort... Klicka, så ser ni förödelsen.

 

Nu ska de flyttas till altanen, så blommar de förhoppningsvis om.

Upp på altanen har hittills inga vackra marodörer hittat.

 

 

Häromdagen ville jag klura ut var mina osynliga katter gömde sig. De fanns inte inomhus, solen sken och det var varmt och kvavt. Jag behövde inte leta länge. Till min förvåning fanns allihop på altanen. Verkar som om de trivs bra hemma. :)

 

 

I skuggan under matbordet låg Maxi och sov, ganska väl dold.

 

 

Ovanför Maxi på en stol och helt dold av vaxduken blev Filip lätt förnärmad när han hittades. Vet inte vilken impuls som fick mig att titta just där. 

 

 

Myse hade dragit ner en gammal dyna på golvet, längst inne i ett hörn, bakom Baden-Baden-stolen.

 

 

Mina vinbergssnäckor undrar kanske någon över. Faktum är att jag inte hittat någon enda på gårdsplanen den senaste veckan. Däremot en del på andra sidan huset. Men inte särskilt många. Mitt hopsamlande och bortsläpande har absolut lönat sig.

 

De började gräva ner sig, för att lägga ägg. Jag såg ägg ibland. Några snäckor hade hunnit gräva så djupt att de nästan inte gick att få tag på.

 

 

Besökte Blomstergården i Gnesta häromdagen. Där stod de här bänkarna som jag tror kan sätta fantasin i rörelse hos vem som helst.

Nästan fara värt att de vandrar iväg med den som vågar sätta sig...
Om de inte varit blöta efter regnet skulle jag tagit risken.

Giftig kamp - tyvärr

Köksmyrorna ägnade tyvärr lördagsnatten till en smyginvasion. Upptäcktes när jag öppnade dörren till ena speceriskåpet. De hade uppenbarligen rundat mina strängar av diskmedel.

Bara att tömma ett par hyllor och leta fram det gift som inte behövde tas i bruk förra året. Det smakade uppenbarligen förträffligt. :-/

Perfekt utfart via skåpdörren (när den var stängd). Klicka på bilden så syns myrorna.

 

 

Någonstans i väggen finns förmodligen boet. En del myror är på väg dit, nedfart bakom taklisten.

 

 



Med sig har de giftet. Boets övriga invånare tackar och tar emot - och dör. Visst är det läskigt, men varför kunde de inte stanna utomhus!!!

 

Jag har förstås kollat speceriförpackningarna, bland annat flera påsar med olika sorts socker. Inga myror någonstans - utom i en, men där var de desto fler. Ekologiskt florsocker är tydligen mums för myra. Intressant att de valde just det ekologiska sockret.

 

Jag tror inte det här samhället hann bli så stort, för aktiviteten är nu nere på nästan noll. Men jag har fått fylla på dosorna flera gånger.

 

 

Men livet är inte bara en kamp mot myror. :)

Häggmispeln har glatt mig ett par dagar, och i går såg den fortfarande ut så här...

...trots att massor av blomblad redan fallit ner på marken. 
Underbart är kort.

 

 

Det är svårt att ta fram trimmern när "gräsmattan" ser ut så här.
Vitsipporna har fått avlösning.

 

 

 

Dessutom blommar dessa underverk, små mirakel i både färg, form och doft. Tänk, att de vill växa på min tomt!

 

PS till förra inlägget - ska förstås ätas!

Hör att en massa i och för sig okej mat ska användas för att framställa biogas - eftersom den innehåller hästkött! Inte för att den är hälsovådlig.
VARFÖR kan inte den som mycket väl kan tänka sig att äta maten få köpa den? "Hamburgerkött" säljs ju!
Eller - minst lika bra - varför kan den inte skänkas till organisationer som delar ut mat gratis till behövande? Det finns faktiskt fattiga människor även i Sverige!!

Att äta eller inte äta - det är frågan...

Jag köper i princip aldrig färdiglagad mat. Jo, korv ibland. Men definitivt inte lasagne. Tänker på en av min pappas favorithistorier, den om charkuteristen som blev räddad från att drunkna. Han som sa till sin räddare att "belöna dig med pengar kan jag inte, men ett gott råd kan jag ge - ät aldrig korv!!"

Tänker också på en bekant familj, för hundra år sedan umgicks vi. Mannen förestod ett slakteri någonstans i Sverige, på den tiden fanns det många. Själv åt han aldrig korv. "Jag vet vad den innehåller", sa han.

Jag måste nog tänka om! Hade sånär glömt ... men det blir nog ingen korv längre...


Jag är inte förvånad över att billigt hästkött blandats med kött från ko. Upprörande är förstås att det inte redovisats. Framförallt att det inte kollats och att det pga djurens medicinering uppenbarligen finns hälsovådligt kött på marknaden.

Men vad förväntar vi oss? Profithunger styr för närvarande det mesta i samhället, tycks det mig. "Marknadskrafter". Lagen om upphandling t.ex. - billigaste alternativet är förstås bäst. Gäller uppenbarligen tåg likaväl som skola, vård och kött...

Mitt tips är att det finns mycket, mycket mer att upptäcka! Frågan är väl mera hur mycket man vill röra om i saken. Varför skulle hästkött ha blandats in bara i den färs som används i lasagne?


Jag tänker också att någon kanske rentav har samma känsla för hästar som jag för hundar och katter. Jag minns en episod från en märklig parentes i mitt liv när jag förestod ett skolkök där vi lagade mat från grunden, ca 600 portioner om dagen.

En dag hittade en elev en patron i maten, vill minnas att det var i kalops. Vilt uppror i matsalen! Vad var det för djur som köttet egentligen kom ifrån. "En oxe", försökte jag. Vaddå???? Oxe??? Nåja, en ko. Det visade sig att vad eleverna framförallt ville veta var att köttet inte kom från häst.

Kan säga att Scan, som levererat köttet, inte heller kunde förklara patronen. Men jag insåg ju att djuret hade avlivats hemma på lagårdsbacken. Förmodligen ett sjukt djur. (Scan ville bjuda personalen på tårta som plåster på såren. Jag tackade nej.)



Inblandning, utdrygande av köttråvaran är en självklar och naturlig del inom livsmedelsbranschen. Aromämnen och smakförstärkare, e-nummer och "köttklister" osv - för ett antal år sedan råkade jag se ett nummer av köttbranschens egen tidskrift. Inte minst annonserna förskräckte. Kan bara säga - vi är manipulerade. Lurade. Fast inte helt, numera finns ju lag på utförlig ingrediensredovisning. Men läser vi? Och följs lagen? Uppenbarligen inte.

I tidskriften Köttbranschen nr 6 2011 (som finns på nätet) finns förstås en del annonser. Bl.a. en från företaget Sonac (www.sonac.biz)
I annonsen står bl.a.

Värdefulla ingredienser för kött
Om du söker efter ingredienser som proteiner och fettämnen eller mineraler och specialiteter i olika slags kött kan du kontakta Sonac.
Sonac tar fram värdefulla och viktiga ingredienser för tillverkning av kött.

• Plasma flingor och pulver binder vatten och fettämnen och förebygger vatten- eller fettsyneresis
• Collagen proteiner binder kalla och heta satser, ökar viskositeten
• Protein hydrolyserande för att berika köttprodukter med högt smältbara proteiner
• Kallt bindande proteiner särskilt för homogenisering och portionering
• Färgande proteiner köttfärg från hemoglobin och dess varianter, även ytfärgning

TILLVERKNING av kött, skriver man. Och ytfärgning... Du kan förresten googla på fettsyneresis, så kommer du lätt vidare till tidningen som pdf-fil. Fast vad ordet betyder har jag ingen aning om. Förmodligen finns det inte ens...

Vi har väl det kött och den livsmedelsindustri vi förtjänar, antar jag. Tänker även på de vidriga filmer som visats från djurtransporter. Och på smågrisar som kastreras utan bedövning. På höns, och kycklingar...

Vet ni vad - jag har varit vegetarian under flera år av mitt liv. Känner att det nog börjar bli dags igen. Inte på grund av eventuellt hästkött, det är så mycket annat i köttväg som jag inte heller vill äta. Och det förekommer så mycket elände och lidande kring den s.k. animalieproduktionen - ett förfärligt ord, tycker jag!

Men först ska jag ta hand om de grytbitar jag inhandlade i går. Ekologiska. :)
Sedan ska jag börja leta trevliga nya vegetariska recept, tror jag. Säkert finns det massor!

Knepigt slut men hoppas på ett Gott Nytt...

På väg mot nyårsafton - och Kaspers största skräckupplevelser. Lilla kraken drabbas av total panik när det blir dags. Nya nästan-grannar tar dessvärre ingen hänsyn alls.

Själv klarade jag av julen och ett par besök efter det. Bla lunchgäster för ett par dagar sedan. Men på kvällen däckade jag! Ingen bra natt!

Hosta, läbbig och torr som gör ont, och rinnande näsa. "Tonande" huvud. Feberrysningar. Ibland illamående.

Fast jag kan förstås glädja mig åt mitt "nya" fräscha sovrum, och det gör jag.  Tillbringade praktiskt taget hela gårdagen där.

Kasper ville väl hellre ha matte med på promenad, men katterna uppskattar storligen sakernas tillstånd. Kan säga att med tre katter i sängen är rörelsefriheten minimal.

Blir ingen nyårsafton med goda vänner. Ingen nattgäst här. Och inget gå-bortande...

Förr eller senare mår jag säkert bättre, till dess är det i princip horisontalläge som gäller.

Gissa om jag är glad att jag bar in en en väldig massa loggs häromdagen. :) Och att jag fortfarande har kyl och frys fulla.

När jag nu ändå sitter vid datorn ska jag så småningom låta Kasper göra ett inlägg också. :)

Och så återanvänder jag förra årets Gott-Nytt-År-bild - orkar inte fixa någon ny. "Solprisma" på mitt golv. Men min önskan är helt ny och alldeles aktuell. :)

Jag hoppas på ett bra år för oss alla!

Advent?

Saknas skrivinspiration kan man ju alltid ändra lite färger och sånt på bloggen. Och återanvända förra årets decemberheader.

Den riktiga adventsstämningen vill inte infinna sig. Visst har jag ljusstakar i fönstren, och visst har jag hängt upp min lilla röda stjärna i glas. Och visst ståtar naturen med ett vackert vitt snötäcke (som kräver en massa skottning, även om "snöängeln Matte" plogar gårdsplanen).

Kan det bero på att jag varken har några hyacinter, azaleor eller amaryllisar?  Den cyklamen jag köpte har i vanlig ordning gått hädan. Det gör mina cyklamen varje år, inom högst 10 dagar. Men man vet ju aldrig, ett vackert år så kanske...

När jag får ut bilen (det funkade inte i dag heller) så ska jag nog ge mig ut på blomstershopping!

Kanske också skaka snön från någon liten gran och tall och en och ta in ris.

Men först ska jag sova. En förhoppningsvis god sömn.

Tror förresten jag ska ta och fundera lite över livet också...

Jag tror jag håller på att bli förkyld! Näsan börjar rinna och halsen raspar. Aha - det är därför adventsstämningen inte är på topp...

Så bra! Med en förklaring, menar jag. Fast blommor ska jag köpa i alla fall!

Sugen på en skogspromenad?

13 meter ifrån, dvs på andra sidan vägen fanns naturen kvar. Och det var ju tur.

Förkastelsedag!

En förkastelsedag är en sån där dag då man helst borde legat kvar i sin säng. Inte gjort någonting överhuvudtaget.

Min dag i dag var en sådan..

-  Att vittna i en rättegång är inte roligt. Den krackelerade fasaden är nu mitt uppe i sitt rättsliga efterspel.

-  "Skogsvägen" är glashal. Osandad!!! En skridskobana. En dryg halvmil. Ett möte tvingade oss ut på kanterna, vi kanade.  Jag mot en stolpe, den andra bilen in i en driva... 
Krasch, sa det, och backspegelns glas försvann. Men jag hann åtminstone i tid till rätten.
Ett besök hos Mekonomen, på hemvägen. De fixar det hela förhållandevis billigt. Bara några hundra. På fredag.

-  Mellan hastighetsbegränsningar på 70 resp. 80 km/tim finns en vägsträcka på uppskattningsvis 300-400 meter. Där är det 60 km.
Jag körde 80, enligt polisen. Kostar 2 400 kronor!

Håhåjaja.

Annars har det tydligen varit en strålande vacker vårvinterdag, varm och solig...