Kasper är hellycklig! Mycket kuligare att rusa runt där inte gräs och klöver och sånt är högre än han själv. Hittar man sen en gul kruka så är lyckan fullkomlig. :)
Visst finns mycket kvar att hyfsa. Och att räfsa. Ska bli skönt att kunna använda vanliga klipparen, med uppsamlare.
Snabbaste lunchen - omelett på ett par ägg med "smält" gul lök, ärter, fetaost, timjan (favorit för dagen) i botten. Cheddarost och röd paprika före servering. Och så en sallad.
Förresten så har jag en "flitiga Lisa" som tror att hon är en ros.
Och så har jag en laptop Moses som fungerar (peppar, peppar...). Och jag har upptäckt att jag enkelt kan flytta honom med mig vart jag vill.
Måste säga att det är betydligt skönare att lägga sig att vila på soffan när han håller på att uppdatera, underhålla och konfigurera sig. :) Jämfört med att sitta på en kontorsstol, alltså. Det går inte att lämna honom helt ensam, ibland kräver han en kommentar eller ett godkännande eller nåt. Lite uppmärksamhet.
Nåja, han ska väl växa upp nån gång, han också. Hoppas jag. Och just nu är det trevligt att kunna sitta här i soffan och blogga. :)
| Genom det öppna fönstret syns "gröna rummet". |
| Klart att Kasper finns där matte är. |
Det finns mycket att glädja sig över. Bland annat är jag glad över mina tunna draperier (inte vackra, men helt omönstrade hittade jag inga). De håller alla sorts flygfän ute, och jag kan ha alla mina två (!) dörrar öppna hela kvällarna. Fast jag har ljus inne. Härligt, sådana här vackra, svala sköna somarkvällar.
Och nu ska jag kolla vad som tilldragit sig i övriga världen. Inte alltför mycket ruggigt, hoppas jag. Dessvärre antagligen ett fåfängt hopp.

