Ovälkommet besök m.m.

Trist syn, i morse. Här har herr eller fru Rådjur hälsat på.  Penséerna unnar jag dem, visserligen blommade de fortfarande vackert men kändes ändå lite passé.

Men mina vackra violer - i synnerhet en sort... Klicka, så ser ni förödelsen.

 

Nu ska de flyttas till altanen, så blommar de förhoppningsvis om.

Upp på altanen har hittills inga vackra marodörer hittat.

 

 

Häromdagen ville jag klura ut var mina osynliga katter gömde sig. De fanns inte inomhus, solen sken och det var varmt och kvavt. Jag behövde inte leta länge. Till min förvåning fanns allihop på altanen. Verkar som om de trivs bra hemma. :)

 

 

I skuggan under matbordet låg Maxi och sov, ganska väl dold.

 

 

Ovanför Maxi på en stol och helt dold av vaxduken blev Filip lätt förnärmad när han hittades. Vet inte vilken impuls som fick mig att titta just där. 

 

 

Myse hade dragit ner en gammal dyna på golvet, längst inne i ett hörn, bakom Baden-Baden-stolen.

 

 

Mina vinbergssnäckor undrar kanske någon över. Faktum är att jag inte hittat någon enda på gårdsplanen den senaste veckan. Däremot en del på andra sidan huset. Men inte särskilt många. Mitt hopsamlande och bortsläpande har absolut lönat sig.

 

De började gräva ner sig, för att lägga ägg. Jag såg ägg ibland. Några snäckor hade hunnit gräva så djupt att de nästan inte gick att få tag på.

 

 

Besökte Blomstergården i Gnesta häromdagen. Där stod de här bänkarna som jag tror kan sätta fantasin i rörelse hos vem som helst.

Nästan fara värt att de vandrar iväg med den som vågar sätta sig...
Om de inte varit blöta efter regnet skulle jag tagit risken.

Spännande med grytor

Lustigt, jag har ju varit vegetarian tidigare under många år. Visst minns jag den mat jag lagade då, men den jag lagar nu och framgent kommer att laga är annorlunda. Och roligare.

Råvarorna är många fler. Fantasin större. Recept och inspiration både i litteratur och på nätet går inte att jämföra.

Jag minns när man på en bra och väletablerad Stockholmskrog kunde få kommentaren "hehe, försök med blommorna...". Jag minns också kockars bekymmer. För övrigt blev resultatet ibland helt enkelt bara en uppvärmd "grönsaksblandning", dvs ärter och tärnade morötter. Plus en tomat.

Tänk, vad några få decennier kan göra. En så helt förändrad matkultur som nu råder. Och tänk, så annorlunda synen på vegetarianer blivit.

Jag har varit på väg hit i flera år.

Nu roar jag mig. Vad allt kan man t.ex. inte göra av en eller ett par "grundgrytor". - Oh, massor! 

En gryta räckte i tre dagar. Tomatpuré, créme fraiche och riven parmesan blev gott. Att i stället smula i fetaost och lite soltorkade tomater och oliver gav förstås en helt annan smakupplevelse. Cashewnötter, banan, lime och lite honung och en liten doft curry gav tredje dagen ännu en helt ny gryta. Bananen kunde säkert ha bytts mot äppeltärningar.

Sen är det ju det här med alla "nya" spännande kryddor som numera används. Att utöver t.ex. rosmarin, dragon, timjan, salvia, oregano, vitlök, färsk ingefära etc upptäcka kanel, koreander, spiskunmmin, kardemumma, kokos osv, det är jätteroligt. Tror jag ska köpa mig en kokbok med indisk mat.

En hel del salsor, chutney och liknande finns att köpa färdigt, det har jag ännu inte hunnit prova. Men jag vet ju att väldigt mycket blir godast när man gör det själv. T.ex. majonäs, pesto, hollandaise...

När jag provat mig igenom grytorna ska jag testa soppor. Med bl.a. kokosmjölk.

Men i går åt jag stekt fisk med citron, potatismos och kokt persiljerot med smör. Veterligen har jag aldrig förr ätit persiljerot! Gott, som tillbehör. Jag tänker fortsätta att äta fisk ibland.

Förresten så är det också väldans gott med "bara" ungsbakade rotsaker och en smarrig sallad!

Bäst att påpeka att jag i allt övrigt är precis samma person nu som för några veckor sedan. :)

Kreativt tänkande - renderade ett skrattanfall

Ibland bara drabbas man... av ett skrattanfall. Som nyss, när jag gjorde ett halvhjärtat försök att bringa lite ordning här och var. Även i datorn.

Sonen fick för hundra år sedan i uppgift att rita en elefant. I skolan.

Vad gör en kreativ liten kille då, en liten kille som inte direkt är fena på teckning?

Jo, han ritar förstås i alla fall den där elefanten som magistern beordrat...

Klicka på bilden, så kan ni läsa bättre...
(Snabelspetsen. Elefanten syns inte. Han badar.)

Bilden hämtad ur ett s.k. periodhäfte. :)