tisdag 31 maj 2011

Från bloggstrul till kärnkraft till liten femöring

”Smått och stort” ska ju mina Dagsländor handla om. I dag mest om stort. Efter det som är ganska smått. :)
Klart att jag skulle starta en ny blogg just när Blogger har problem… Kan säga att det har jag också – känner mig helt plötsligt (efter tiotalet år på nätet med hemsida, forum m.m.) som total nybörjare.
Men strunt i det, det fixar sig nog med tiden.
Kärnkraft är vad jag egentligen vill skriva om.
Nu gäller det! Tyskland har beslutat att avveckla sina kärnkraftverk samtidigt som utsläpp som skadar miljön inte ska öka. I stället ska man dra ner på elförbrukningen och satsa stort på miljövänliga alternativ.
Åh, så jag hoppas att man lyckas!!! Så att det inte blir som i Sverige – ett ständigt velande. Rekommenderar en titt här 
Det är så märkligt. Uranbrytning medför riktigt stora miljöproblem. Driften kan tyckas trygg och säker, och det är den väl så länge inget oförutsett inträffar. (Men hur ofta i livet händer det att inget oförutsett inträffar. )
Även det förutsedda kan för övrigt få oförutsedda konsekvenser, se på Fukushima. En våg som var några få meter högre än förväntat har orsakat den förmodligen hittills största katastrofen i kärnkraftens korta historia
Och så är det ju det här med avfallet. Värst av allt.
Jag har skrivit det förut, och gör det igen – det tar 100 000 år innan strålningen halverats och bedöms inte längre vara så väldigt skadlig. 100 000 år! Uppemot 4000 generationer.
För 100.000 år sedan var vi neanderthalare!!!  
Klarar vi i dag att tyda – eller ens hitta – meddelanden som DE eventuellt skulle velat sända till oss? Kommer människor om 3000-4000 generationer att förstå VÅRT sätt att skicka meddelanden till dem? Typ ”akta er, här finns material som är livsfarligt”. Eller fattar man om ”bara” 50000 år och bortemot 2000 generationer att det kommer att vara farligt i ytterligare 50000 år?
Jag för min del förstår inte att någon enda vettig människa kan benämna kärnkraft som ”ren”.  Skadan är naturligtvis redan skedd, det FINNS en mängd avfall. Men varför kan ”vi” inte inse att vi åtminstone inte ska skapa ännu mer.
”Efter mig syndafloden” är ett känt uttryck från Ludvig den XV:s 1700-tal. Numera adopterat av större delen av mänskligheten. Eller?
---------------
Och nu till något ”smått” – fast egentligen handlar det om att förbereda ett mirakel!  :)
Jag ska placera fem små sovande rhizomer i en kruka med jord – och så vänta på vackra, vita femöringar!

söndag 29 maj 2011

Lustigt...

... under veckorna som gått utan att jag ens nästan-bloggat så hade jag massor av tankar jag skulle vilja skriva ner, men ville vänta tills jag hunnit etablera den här "riktiga" bloggen.

Men nu - nu är huvudet tomt! Inte en enda tanke! Undrar vart dom tog vägen...

Lediga stunder och timmar har jag ägnat åt att fixa nya hemsidan, och åt att komprimera det mesta av det material som får flytta med. Med skiftande resultat, ska väl erkännas. En del återstår dock. Samt att snygga upp nya sidan, den är fortfarande "under ombyggnad". Kan säga att det har strulat!!!

Både mina och Kaspers nästan-bloggar har kopierats och flyttats, i komprimerat pdf-format - ser inte klokt ut, men dom finns i alla fall. Utom senaste månaderna, än så länge. Vill gärna kunna gå tillbaks i tiden.

Gamla hemsidan blir antagligen kvar så länge den är betald, dvs till någon gång våren 2012. Om jag inte ändrar mig... risken är rätt stor. Jag har övergivit den.

Att fixa till den här bloggen så att allt fungerar som jag vill kan nog också ta lite tid. Länkar till er kommer så småningom! När jag kommer underfund med hur jag ska bära mig åt.

I väntan på nya tankar ska jag i kväll kika på Mästarnas mästare - måtte Ingemar Stenmark vinna, det är han sannerligen värd! Vare sig han vinner eller inte, så ÄR han redan mästaren. En otrolig människa. Jättesympatisk dessutom. Men det är förstås Anders Limpar också.

Nu skiner solen, och det är dags för en mindre prommis med Kasper. Min skrutt som har fått sin egen blogg, en ny Kasperia, här på Blogger. 
kasperian2.blogspot.com

Jag längtar efter att allt det nya ska börja fungera "av sig självt". Att både börja blogga, fixa ny hemsida och byta webbhotell med allt vad det innebär av nya rutiner och möjligheter respektive icke-möjligheter börjar kännas tröttsamt.

Men nu - först en prommis, sedan en liiiiten tupplur... :)

Men allra först några bilder från ett koloniområde jag besökte för ett par veckor sedan. 

Här har man enbart odlingslotter.

På andra sidan parkeringsplatsen var man mer lyckligt lottade - där fick man t.o.m. bygga sig en liten kolonistuga.


Och titta här - när jag vände blicken till höger fanns de med de verkliga vinstlotterna - bokstavligen. 
 "Uppvuxna lotter" med riktiga små hus.

Som sagt - olika faller ödets lotter. :)