Tröst för ett tigerhjärta? :)

Satt framför kaminen och tyckte att livet inte var så kul. För mycket snö, för svårt att få ut bilen (även om jag får hjälp att ploga gårdsplanen), en infektion (förmodligen influensa) som inte vill lämna kroppen...

Lite jobbigt, helt enkelt. Även om kaminen värmer  och ett totalstopp i toans avlopp nu äntligen är avhjälpt...

Då kom jag att tänka på en utflykt för ett par somrar sedan. Till "Gammelstan" i Ore. Ligger i Rättviks kommun.

En liten by, två gårdar, kompletta. Inte ditflyttade, allt står kvar på sina ursprungliga platser.

Boningshuset i en av gårdarna, jag tror Nissniss-gården.

Läs gärna här om den här välbevarade och helt unika miljön.

Så här står det bland annat:

...I fähuset med bostad på Nissnissgården bodde "Nissniss faster", Anna Hansdotter, från slutet av 1800-talet till 1909. Anna föddes i Nissnissgården 1833 och gifte sig 1862 med Peres Hans Hansson i Norrboda. 1870 blev hon änka, lämnad ensam med tre söner som var blott 7, 5 och 3 år gamla. 1877 dog alla tre sönerna inom loppet av två veckor. En i halsfluss och de två andra i scharlakansfeber. Anna sålde då hemmet och flyttade till sin bror Erik Hansson i Nissnissgården.

Stugan blev så småningom trång när Eriks son Erik Eriksson och hans hustru fick många barn. Anna valde då att flytta ut i fähuset där hon hade en ko och tre getter.

Anna dog 1918.
Med hjälp av Riksantikvarieämbetet rekonstruerades allt medan det ännu fanns de som kom ihåg. De äldsta husen är från slutet av 1600-talet.


Det är alltså så här Anna bodde. Vintrarna i Dalarna var bistra. Så vem är väl jag att klaga!!!??? 

Glöm inte att klicka på bilderna!



Det var här Anna bodde.





Hon flyttade in till sin ko och sina tre getter.



Så - än en gång - vem är väl jag att klaga.  Och förr eller senare går väl grodprinsarnas fromma förhoppning i uppfyllelse. 

För varje dag blir det förresten alltmera "förr". :)

Lägesrapport

Röjningen fortsätter! Tre knökfulla och urtunga sopsäckar och fem lika välfyllda stora kassar - det är resultatet av röjning i garderober, skåp och lådor i sovrummet!

Det känns fantastiskt härligt!

Bilder hos Kasper.

Men just den här bilden vill jag visa här.

En väldig massa virkade grytlappar, inte använda på decennier, åkte ner i sopsäck, men de här sparade jag. Framförallt den där "opus 1" som dottern virkade till sin mamma. Hon var inte många år då.

Nu är hon utbildad textilare. Och textillärare.

Tänk, så mycken möda som lagts ner på grytlappar.

I morgon blir det en tur med fylld bil, till återvinningscentralen.

Och sen, en annan dag, väntar nästa linneskåp, det som innehåller allt som inte är handdukar eller lakan (eller grytlappar). :)