Spamkommentarer

Märkligt att en i praktiken nedlagd blogg kan dra tills sig så mycket spamkommentarer! Jag blir aviserad om dem allihop, även om de inte publiceras. Tröttsamt. Nu gör jag det betydligt svårare att kommentera, bra att det bara drabbar oseriösa besökare. Ni andra återfinns ju på Kasperian. :) Vem vet, förresten, en dag kanske jag vill återuppta mina Dagsländor.

Mörknande kvällar, spamkommentarer - men sköna. blommande dagar.

Lugna sköna myggfria sommardagar. Men jag retar mig på spam! Kommentarer på årsgamla inlägg, som jag tar bort. Kommentarerna alltså. :) Då återkommer de, under samma inlägg. De har inget alls med just det inlägget att göra.

Skönt att upptäcka att det går att stoppa vidare kommentarer på just de inläggen. Efter det blev det "tyst".

Tyst är däremot inte min mobil. Jag svarade trots att samtalet kom från ett okänt nummer. "Luren" lades på. Numret går inte att spåra. Har senaste dagarna fått ytterligare samtal från samma nummer, men nu svarar jag inte. Inget meddelande på mobilsvar. Skumt. Läste förresten att de flesta mobiler kan kapas på ett par minuter.
Jag har försökt fotografera min elvastänglade Agapanthus, men det är svårt. Jag lyckas inte alls, men här är i alla fall ett par bilder, Glad är jag över rosmarinen som skymtar bredvid, jag trodde inte den skulle överleva, så som den såg ut.

De ljusa sommarkvällarna, sommarnätterna - de är redan ett minne blott.

Så fort det gick.

Här lyser både måne, kökslampa och kamerablixt.

Jag har skrivit ett inlägg som jag valt att lägga som "sida". Om utsatta människor och elsmog. Allvarligt och långt, men det kunde ha blivit mycket, mycket längre. Nästan hur långt som helst. Går att klicka fram, under headern.
Det är inget roligt inlägg. Men jag tycker det är viktigt.

Datorstrul och gnäll, gnäll, gnäll

Två eländesdagar, tycker jag. Datastrul avskyr jag. Microsoft support är ett skämt - om den nu överhuvudtaget existerar. Windows 8 har/hade jag förlikat mig med, men nu vete katten...
 På något sätt har jag fått in ett spionprogram, som dirigerar om min startsida. Det går inte att få bort, har försökt allt, och följt alla anvisningar jag kunnat få via forum på Internet. Men eländet finns kvar! Har förstås med InternetExplorer att göra.

Jag stänger datorn i "förtvivlan". Tar itu med något annat. Men är snart tillbaks igen. Frustration.

Har avinstallerat och installerat om Google Chrome, men inställningsknappen har försvunnit... Går inte att hitta. Får väl avinstallera en gång till och ominstallera, kanske.

Visst, jag kan surfa, kan tillfälligt klicka bort skitsidan - men fy tusan så less jag blir. Och vem vet vad den ställer till framöver.

Ändå är förstås det här en struntsak, allt beror ju på vad man jämför med. Försöker trösta mig med att placera mig i Baden-Baden-stolen på altanen. Och titta på blommor...

Och så klappar jag förstås på hund och katter, och undrar om jag ska försöka åtgärda värstingstrimmern själv. Eller ta med den till någon reparatör. Nej, i stället återvänder jag till datorn. Efter en pliktskyldig promenad med Kasper. Att man ska vara så beroende.

Barnbarnet, han finns i Kanada. "Gamla gurun" är numera förlorad för mig. sedan han och min väninna separerat...

Egentligen har jag det ju så fint. Mina fyrfotingar mår alla bra, och just nu är jag extra tacksam för det. För så är det inte för alla. Jag känner verkligen med dem som just mist en älskad varelse och de som oroar sig för sin väns hälsa och kanske riktigt allvarliga sjukdom.

Andra har dessutom betydligt större trassel än jag, som ju trots allt kan använda mina datorer, den gamla är inte ens infekterad.

Men den inbyggda brandväggen är utslagen, nyinstallerade (gamla välkända) "anti"-programmet hittar inga hot men har saktat ner även nya datorn rejält.

Gnäll, gnäll, gnäll. Fast jag egentligen har det så bra...

Håhåjaja...

Blir så trött ibland...

Funderar på om kanske nytt utseende på bloggen kan inspirera mig? Vi går mot mörkare tider, och en lite "stramare" årstid. Jag provar mig fram, så smått. En faslig massa möjligheter Blogger har!

Men vet ni vad jag är riktigt, riktigt trött på, något som rentav gör mig lite beklämd.

Jo, all spam.

Jag har spamfilter aktiverat, men en hel del slinker ändå igenom.

Att jag har vunnit pengar på hur många framförallt utländska lotterier som helst är en sak (jag har aldrig deltagit i dem...).

Att både Handelsbanken, Nordea och Swedbank meddelar mig att det hänt något mystiskt med mitt konto, så att jag måste höra av mig genom att klicka på bifogad länk alternativt genast sända ett nytt lösenord osv osv - det tar jag också med ro.

Nog undrar jag hur den internetanvändare är skapt, som går på sånt. Men uppenbarligen händer det.

De där personerna från något fjärran land, (först ut var ju Nigeria) som tillfälligt vill placera pengar hos mig  eftersom de måste ha ett konto att föra över sina ärvda pengar till (naturligtvis ska jag få en riktigt rejäl dusör som tack för att jag öppnat mitt konto för dem...), de existerar fortfarande. Noterade jag häromdagen.

Det har hänt att jag via Google följt upp vad som står i ett spam. T.ex. brevet från den dödsjuka kvinnan Ellen Heuman

Sånt här berör mig illa. Med i mejllet finns namn och mejladress till hennes advokat, som måste kontaktas. 

Dearly Beloved,
My name is Ellen Heuman a dying woman who has decided to donate what i have to you/church. I am 69 years old; I was diagnosed with esophageal cancer 2years after the death of my husband who has left me everything he owned  ........ I know i don't know you but i have been directed to do this. I wish you all the best and may the good lord bless you abundantly, and please use the money well and always remember to extend the good work to others.Yours in the Lord,Ellen Heuman

Jag googlade som sagt, och upptäckte att det här brevet har drabbat folk länge. Någon erhöll det i maj, och undrade på ett forum vad han skulle göra!! Var det trovärdigt?

Som sagt, godtrogen ska man inte vara på nätet. Tänk, så många som längtar efter att bedra oss naiva dumskallar.

Riktigt illa är att de antagligen också lyckas, då och då. Annars skulle spam av dem här typen inte existera.

I min bekantskapskrets har jag faktiskt två personer som gått på typ Nigeriabrev. En hann vi hejda (en person med bankanknytning), en annan förlorade hela sin ärvda förmögenhet.

Tror inte någon av dem låter sig luras igen.