Vad värre - kanske - är att Matte med stort M far till Thailand på lördag. Blir borta drygt två veckor! TÄNK om det kommer en massa snö under den tiden... Då blir det tungt att skotta!!
Men lika bra att inte ta ut bekymren i förskott.
Det är tomt och öde i min goda grannes hus, men åh, en så fin minnesstund efteråt. Härligt med en gammal människa som fick dö precis så som hon önskade. Slapp lida, slapp flytta. slapp bekymra sig överhuvudtaget. Härligt också att höra om alla glada, aktiva och betydelsefulla av- och intryck hon lämnat.
När barnbarn med glädje och värme talar om sin "tokfarmor", då blir man själv väldigt varm om hjärtat.
Här hemma gör tokfransen Myse mig varm om hjärtat - även om det ofta hamnar i halsgropen! Kanske minns ni från skolans gympa "hela havet stormar". Alla redskap nere, och det gällde att klättra, svinga och förflytta sig utan att vidröra golvet.
Precis så beter sig Myse ibland, när han flyger över både låga och höga möbler... Inte utan att jag längtar efter varm vår, så att han kan få utlopp för en massa energi utomhus!
Ibland följer Filip honom tätt i spåren, dock framförallt på golvet.
Häromdagen knatade Myse in under bokhyllan i vardagsrummet. Filip följde efter - men fastnade!!! Han var för tjock och stor.
Myse kom förstås fram igen, men Filip jamade ynkligt... matte hjälp!!!
Nåja, till slut lyckades han krångla sig ut för egen maskin, bakvägen, nedrivande både en duk, en blomkruka och en ljusstake... Faktiskt mer förödelse än vad Myse hittills lyckats åstadkomma.
Myse överfaller med friskt mod även Kasper, Maxi och Petrus, men utan framgång. Kasper och Maxi struntar, Petrus både struntar och fräser. Men Filip ställer ganska ofta upp med lite bus. Han tycker till och med att det är kul! Buskul!
Förresten så tycker Myse att kattgräs är jättegott!
