måndag 25 juni 2012

Änglar finns!

Det finns jättestora släp att hyra, som gjorda för flytt.

Ett sådant landade hos mig i morse. En ung ängel (med dragkrok på sin bil) släpade och drog, bar och stuvade. Gamla uttjänta trädgårdsmöbler, två dammsugare, scanners," mojänger" och ljusstakar. Mattor, madrasser, kläder, skor, gitantiskt stor gammal TV-antenn, uttjänta gräsklippare, en rostig skottkärra, några trimmers, och plast, plast, plast i alla tänkbara varianter, både små och stora. Ett barnbarns lilla trehjuling (han är vuxen nu) osv osv.

Två gånger fylldes stora släpet! Två besök fick alltså återvinningen.

Två decenniers samlade "skräp" tar plats. När det slutar regna ska jag städa och sopa rent.
Ängelns enda lön - en god middag! Plus ett större tack än jag riktigt kan verbalisera.

Ängeln har ett namn - men här benämns han "Kaspers avlidna favvogrannes son". Och han kommer igen. Med öppet släp för att forsla bort sånt som varken fick rum eller liksom passade i ett "flyttsläp".
"För att jag tycker om dig", sa han "och för att du behövde den här hjälpen. Och som ett tack för allt du gjort för min mamma". 

Allt skedde i hällande regn! Både "ängeln" och jag var dyngblöta, jisses, så mycket regn som "regnkläderna" släppte igenom.

Men som sagt, än återstår en hel del. Men pga bl a humlebon får det anstå till senare, till i höst.
Och nu, efter ett par timmars uppehåll, så hällregnar det igen! Det smattrar på taket.

Och jag, jag sitter här och är bara tacksam. Med eld i kaminen och mina fyrbeningar omkring mig.

Fast en jädrans kall och blöt sommar, det är vad vi hittills fått!!! Fy tusan - men jag antar att jag inte är ensam om att längta efter sol och värme!

Utanför min vedbod klafsade vi i lera idag! Har faktiskt aldrig hänt tidigare, och jag har som sagt bott här i decennier!!!

torsdag 14 juni 2012

Skruttig färdtjänst!!!

I tandläkarens väntrum satt en gammal kvinna med sin rullator. Jag blev tvungen att placera mig framför den jättestora spegeln som täcker nästan en hel vägg... Mitt konstaterande att "det var bättre kvalitet på speglarna förr i tiden..." blev inledningen till ett samtal. Hon hade suttit i över en timme och väntat på att färdtjänsten skulle hämta henne.

Tandläkaren och sköterskan hade försökt ringa och påminna. Upptaget, upptaget, upptaget. Det går inte att försöka ringa hur många gånger som helst, när andra patienter väntar. Till slut fick man besked "via en robot" om att en bil skulle vara där inom 10 minuter.

Färdtjänstcentralen ligger i Riga.

Jag lovade kvinnan som hette Majbritt och var 85 år och sjuklig att "om inte färdtjänsten kommit när jag är klar och förhoppningsvis har överlevt tandläkarbesöket, så ska jag köra dig hem!!"

Färdtjänsten hade inte kommit. Majbritt satt ute vid gatan och väntade. Ledsen, orolig och gråtfärdig. Jag gick tillbaks till tandläkaren och sa, att om färdtjänsten överhuvudtaget kommer någon gång, så tala om att hon fick annan skjuts.

Att pula in en hopfälld rullator gick bra, och jag fick ut och köra på vägar jag aldrig tidigare åkt. Majbritt bor ett par mil utanför Södertälje, åt "fel" håll.

  • För det första - varför utlokaliserar man kontoret till ett callcenter i Riga? 
  • För det andra - varför har man en uppenbarligen alldeles för låg bemanning och en lika uppenbart alldeles för liten telefonkakapacitet? 
  • För det tredje - hur kan man tolerera att en gammal och dessutom sjuk människa får sitta i timmar och vänta, utan besked?
För min egen del - tandläkaren tyckte att jag kunde skippa halvårskollen, så nu dröjer det ett år till nästa besök. Glädje!

Så visst var det lite bra ändå - själv hade jag bara lite, lite tandsten som behövde tas bort, och så fick jag göra en människa riktigt glad. Lite bekymrad över att jag inte ville ta emot någon ekonomisk ersättning blev hon, men glad och tacksam DET var hon i alla fall.

Dessutom kunde jag ta bort en fästing från hennes katt. :)

---------------------------

Litet PS. Det går utmärkt att leva utan TV!! Men med dator. Och min nyinköpta dammsugare är toppen! Nu först, vid en jämförelse, inser jag hur usel min gamla faktiskt var.


Den här kvintetten väntade mig när jag kom hem. Myse hade, såvitt jag kunde se, just kalasat på en mus, så han hade inte lika bråttom till mathyllan.

tisdag 5 juni 2012

Efter omständigheterna är allt bra... :)

Länge sen sist - men viss uppdatering har ju skett hos Kasper. Bland annat har min urgamla musei-teve gått hädan. Den står nu på förstubron, i väntan på skjuts till återvinningen. Ingen ny har införskaffats. Nu utnyttjas i stället datorn, till det jag verkligen vill se. Inte så mycket, faktiskt.

Däremot lyssnar jag mycket på radion. På P1. Rena universitetet. :) Men på kvällstid sänds mest repriser.

Förutom att ägna mig åt datorn - och att sticka pulsvärmare som är min senaste fluga - så har jag återupptäckt den musikskatt jag har på CD och även på gamla kasettband! Det känns härligt, och jag njuter i fulla drag. Just nu av Dvorak, andra satsen i hans symfoni kallad "Från nya världen".

Kontorsradion (inköpt för något år sedan) klarar även kasettband.

Ommöbleringen efter teven (beskriven hos Kasper) är avslutad! Lugnet härskar, även hos de fyrbenta som nu hunnit vänja sig vid nya tingens ordning. Min rygg börjar så sakteliga återhämta sig.

Vädret är inte kul - jag eldar i kaminen varje dag. Årets ved - läs loggs - räcker högst 4-5 dagar till. Sedan blir det till att hämta från vedboden, antingen loggs eller ved. Frysa behöver jag i alla fall inte.

Ett par dagar undrade jag om jag möjligen stoppat undan bilens motor- och kupévärmare för tidigt...

Men liljekonvaljerna blommar och lupinerna är på gång, så det är nog trots allt sommar.

Häromdagen väntade den här krabaten på mig alldeles utanför dörren. Filip satt på trappen, och tuppen stod inte ens två meter ifrån honom. De har alldeles tydligt mötts förr även i år, antagligen många gånger. Men innan jag hunnit hämta kameran hade Filip gett sig iväg. Tuppen däremot fanns kvar.  Klicka gärna på en bild.




Jag är säker på att det är samma orädda fasantupp som fanns här förra året, vid enstaka tillfällen har han hörts även under vintern. Han spankulerar omkring på tomterna och beter sig i alla stycken som herre på täppan.

Jag väntar fortfarande på att kunna njuta av den altan jag hann göra sommarklar innan kylan slog till. Jag tycker också synd om de sommarblommor jag hann plantera ut - stackars pelargonerna, till exempel!

Men grodprinsarna under de små citronerna (se förra inlägget), de mår säkert prima!

Hos Kasper har vi ju dessutom berättat att Mysan fått fem små bebisar, på katthemmet. :)


En sak till - även min dammsugare har bestämt sig för att tacka för sig!! Hehehe, tror jag väljer att skratta i stället för att gråta! Den är inte ens en trotjänare, inte alls särskilt många år gammal! Den nya jag ville ha skulle inte finnas i Elgigantens butik förrän om ett par veckor, så jag beställde via nätet.

Och joodå, köksfläkten följer mönstret (men lampan i den fungerar åtminstone...).  Fläkten är däremot en trotjänare, har funnits i huset lika länge som jag, så den har nästan rätt, med tanke på åldern, att dra sig tillbaka... 

 Avslutnignsvis - en kaosbild sedan teven slängts ut...
(Det finns även en bild "efter", men den får Kasper visa.)