lördag 15 december 2012

Slowmotion...

I slowmotion går livet just nu. Långsamt och segt känns det. I går natt en smärre chock - inget vatten! Ingen trasig propp, och det fryser aldrig i rören. Katastrof med trasig hydrofor eller en icke-fungerande dränkbar pump i brunnen! Så här års.

Problemet visade sig vara att i samband med tanktömning i måndags så tittade den snälle tömmaren in i min källare för att se att allt var okej. men han stängde inte dörren ordentligt efter sig. Kylan letade sig allt längre in under huset. En värmefläkt ordnade saken.

Mina tre kvarvarande katter vill alla vara inne. Myse springer och gömmer sig så fort jag öppnar ytterdörren. De svarta vill ibland ligga en stund i "katthyllan" på farstubron, men inte länge.

I morgon blir det busväder här i mina trakter. Mer än en decimeter snö, plusgrader, kaos och halka, säger SMHI och uppmanar mig att inte ta ut bilen.

Och jag som är bjuden på jullunch, dessutom en där jag så gärna vill vara med.

I dag sken solen. Skottade lite snö, och pratade med förbipasserande på vägen. Kasper hade skoj, och fick godis av än den ena, än den andra. Mest av snöängeln Matte.

Bilen är snäll, låter sig villigt skottas ren är både varm och lättstartad. En sån välsignelse med motor- och kupévärmare. När man nu inte har ett garage.

Här i huset får alla fyrbeningar finna sig i att ibland bli kallade "Petrus".

Tänk att en så liten varelse kan lämna ett så stort tomrum,. och ta sådan enorm plats i mitt medvetande. Han bara finns där.

Skulle skriva lite mer, men råkade kolla klockan...

Kasperian får vänta tills i morgon.


Säger godnatt med bilder på min fina lilla adventsstjärna och de blommor den lyser på.


Så här såg för övrigt min regnmätare ut häromdagen.


Jag glömde ju - jag har fått ett par frågor om hur jag tar hand om Petrus kropp - ett praktiskt problem som ju också måste lösas. Jag har talat med Animalen. Petrus ska kremeras. Askan ska jag strö.

8 kommentarer:

  1. Skönt att vattnet fick en snar o relativt lättordnad förklaring!
    Förstår att du känner dig seg så att livet levs i lite annan takt. Själv tycker jag att jag ibland, är problem hopar sig eller något tynger nästan inte är närvarande.
    Med tanke på att det hänt jag kallat Jesper för Doglass tänker jag inget om ditt felsägande. Doglass dog 1994... (Men var i ung samma färg...)
    Hoppas att du kan våga dig iväg på jullunch! Det är du sannerligen värd!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag märker att det framförallt är Myse jag kallar Petrus, och även Kasper. Men jag försöker tänka mig för och låta bli.
      Nästan inte närvarande - precis så upplever jag det också. Åtminstone stundtals.
      Jag gav mig iväg till lunchen med kär släkt - men vände hem igen efter någon mil, medan tid var, och det var tur.
      Hoppas åtminstone kunna köra ut i morgon, söndag. Beror på plogning av min gårdsplan - en dryg decimeter tung blöt snö är mer än jag orkar med själv.

      Radera
  2. Bra "karl" reder sig själv! Jag tänker på vattenpumpen.
    Här i väster har snön slutat att falla och det blev inte så mycket snö som det varnats för.

    Kanske hinner du iväg till lunchen, om snön släpper ut dig?

    Petrus kommer nog att finnas kvar i huset, i trädgården och i vedboden i flera år. Han är säkert mycket nöjd med ditt beslut att ta kroppen till Animalen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här blev det misnt lika mycket snö som det varnats för. Tung och blöt har den orsakat massor av dikeskörningar och andra olyckor. Dock inga riktigt allvarliga, tror jag.
      Jag försötke fara iväg till lunchen, men insåg efter någon mil att jag borde vända hem igen, medan vägen var åtminstone ngåot så när farbar. Det var tur, som det visade sig.

      Jag tror också att Petrus kommer att finnas här länge, länge. Kasper är också väldigt medveten om honom.
      Fina, fina Petrus - så jag saknar honom...

      Radera
  3. Vi har också snökaos! Vet inte hur många dm vi fått de senaste dagarna, men ljust och fint blir det!
    Hoppas du kommer iväg på din jullunch, men kör försiktigt!
    Det låter fint att strö Petrus aska, det har jag faktiskt flera ggr ångrat jag int gjorde med Ådis. Hans aska ströddes på en ö där djur som kremeras har en spciell plats. men nu i efterhand täner man ju skulle hans aska ju ha strötts på nåt ställe där han älskade tt vara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ingen jullunch blev det, jag försökte men vände om när jag insåg att vägen ett par-tre timmar senare skulle vara i princip oframkomlig. Det snöade och yrde rejält och vägen var på sina ställen redan nästan osynlig.
      Att strö aska - jag tänker ibland att jag kanske i stället för att betala ett par extra tusenlappar för få Petrus aska separat kanske borde lägga de pengarna på levande djur i stället. Skänka till ett katthem, till en fond, eller spara till veterinärvård åt mina egna djur.
      Jag tror ändå att jag vill ha hem Petrus. Men en liten gnagande känsla har jag... På tisdag måste jag definitivt bestämma mig.
      Svårt. Ska tänka på att du ibland ångrar att du inte tog hem Ådis. Även om jag tror att han har det bra som det är.

      Radera
  4. Jag förstår att du har det jobbigt, jag har också kallat Felix för Hillman några gånger, så du är inte ensam, det blir så när man levt länge tillsammans. Än idag så har jag svårt för att titta på en tax, speciellt om den är det minsta lik Hillman. Så även om det gått en tid och tårarna inte rinner på heltid, så finns det gånger när jag bara brister ut i gråt. Du får ha det så bra och hoppas att du får en bra jul, trots allt som hänt.

    Styrkekramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Berit Elisabet17 dec. 2012 22:33:00

      Jag är trots allt så tacksam över att Petrus vände och kom in igen, och att han fick dö här hemma, tillsammans med mig och i ro.
      Saknaden är stor, och i synnerhet Myse får säkert finna sig i att kallas Petrus åtskilliga gånger.
      I morgon blir det riktigt svårt, för då ska jag lämna Petrus för kremering. Jag önskar att jag kunnat gräva en grav åt honom, men det går inte med både tjäle och en massa snö.

      Sedan ska jag börja förbereda julen.

      Radera