Tidningar har en ägare. Framförallt har de en redaktion. Och en ansvarig utgivare. Plus naturligtvis en policy och ett antal medarbetare, bl.a. anställda journalister.
Numera finns ofta både pappers- och nätupplagor. I och med nätupplagorna har ett helt nytt fenomen uppstått - kommentarsfält under de olika artiklarna.
Just nu går debatten hög. Ska vem som vill få kommentera? Anonymt? Eller ska rentav kommentarsfälten stängas, eftersom de så ofta används som slasktrattar?
NEJ! ropar många! Vi har yttrandefrihet här i landet! De ska absolut inte stängas.
Och absolut anonymitet ska också finnas. I demokratins namn.
Sedan en tid förekommer ändå stängda kommentarsfält.
Enligt mig borde de ha stängts för länge sedan. Varför anses det vara en mänsklig, åtminstone demokratisk, rättighet att alla ska få kommentera och ösa ur sig direkt på respektive tidskrifts sidor?
Hur har vi klarat oss tidigare, utan denna möjlighet?
Borde egentligen vi som bloggar också upplåta våra bloggars kommentarsfält till vad skitprat och vilka påhopp som helst? Vi är ju faktiskt också publicister! Strängt taget.
Det finns bloggar, det finns forum. Vem som vill kan starta sin egen hemsida och sin egen blogg. Även sittt eget forum. (alldeles bortsett från facebook där jag själv inte finns.)
Varför bör just en tidning tvingas upplåta sitt utrymme för vad som helst?
Varför ska det anses som en mänsklig rättighet att få yttra sig och spy galla var helst? Det fungerar inte så i "vanliga livet". Varför då på nätet? Där man, som sagt, så enkelt kan skaffa sig sitt alldeles egna utrymme.
.
Hade just klickat på "0 kommentarer" när tanken slog mig: Jag kanske inte skulle skriva någon kommentar, utan skriva vad jag tycker på min egen blogg, men efter en kort betänketid tror jag nog att HÄR är bästa platsen. Det skulle nog bli lite svårt att få någon överblick annars. Inte för att jag har så mycket att tillägga, men nog tycker jag att kommentarer ska man kunna stå för. Annars kan man lika gärna hålla näbben på sig. Tidningen ska i alla fall veta vem det är, även om det inte behöver stå i kommentaren. I övrigt tycker jag inte att det behövs några kommentarsfält om inte tidningen vill. Folk får väl skriva insändare eller öppna sin egen blogg...
SvaraRaderaPrecis vad jag tycker. Jag läser sällan - egentligen aldrig - tidningarnas kommentarsfält numera. Har blivit förskräckt alltför många gånger.
SvaraRaderaÄrligt sagt så anade jag inte - före internet - att det fanns så mycket elakhet, så vidriga tankar och så mycken illvilja som man kan möta här på nätet.
Men det finns också det motsatta. Och det är DET jag helst fokuserar på. :)
"Kommentarerna ska hålla respektfull ton. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg med exempelvis rasistiskt och sexistiskt innehåll (läs vårt regelverk för artikelkommentarer). Vänligen håll dig till ämnet och skriv inte längre än 500 tecken.
SvaraRaderaJag godkänner DN:s policy för artikelkommentarer.. "
Ja så säger man på DN med flera tidningar och det är okay tycker jag som faktiskt brukar kommentera då och då. I känsliga frågor, med ett efternamn som jag är ganska ensam om, vill jag rakt inte gå ut med namn, kan man lita på tidningens sekretess? Inte till 100 tror jag, tryckfelsnisse i en eller annan skepnad lurar i kulissen.
Mestadels är det väl bra att gemene man kan göra sin röst hörd, upplysande intressant att ta del av också. Man få sila snacket;-)
Flera tidningar har inloggning som krav och tvungna att ha kommentarsfunktion är de väl inte?
Håller helt med dig!
SvaraRaderaDet finns ju en förskräckande tendens hos många att via nätet säga precis vad som helst, sådant de aldrig skulle våga yppa "IEL". Själv fick jag ju sätta in granskning pga en sådan person.
Jag tycker allt att tidningar och andra kan göra som de länge gjort med insändare sända med vanlig post:säga ok till anonymitet som underskrift med kräva att själva ha ett namn/mailadress (och inte nå'n påhittad hotmail då, utan med ett namn som iaf kan antas vara det rätta.)
Men precis som du försöker jag fokusera på det goda nätet ger, som den fantastiska uppslutningen kring "Värma liten" t.ex.:)
Skogsfrun - jag är ju också rädd om min anonymitet på nätet. När jag är privat, menar jag. (Till min förvåning har jag upptäckt att jag figurerar även "på riktigt", i förvånansvärt hög grad. Men det mesta är ju "kvarlevor" från min yrkesverksamma tid.
SvaraRaderaKanske jag borde överge anonymiteten även på bloggen - tål faktiskt att tänka på! Men än värnar jag om den.
Ärligt sagt är jag för övrigt säker på att tidningarnas kommentarsfält främst är ett sätt för dem att öka läsarintresset - och därmed få fler besökare, vilket resulterar i större annonsintäkter. Så krass är tidningsvärlden.
Eva - jag minns när jag gjorde min "nätdebut" på ett forum, för 100 år sedan... Ditlockad av en f.d. make. :) Ett allmänt forum, ungefär som Passagen. Tror det administrerades av Posten (salig i åminnelse...). Hette Torget.
Så mycken illvilja som frodades där. Också. Men vi var några som blev vänner.
Och nu har otidigheter och hemskheter eskalerat förfärligt. På den tiden fanns t.ex. inte ens bloggar.
För övrigt undviker jag även t.ex. kvällstidningarnas olika drev. Ja, kvällstidningarna överhuvudtaget.
Men P1 i radio, det gillar jag! :)