Fällan ser förfärlig ut, även om jag försökt göra den lite mer "hemtrevlig"... Och man fångade en katt i den i förra veckan, så kanske att den här stackars kattmadamen också anser maten värd den där obehagliga vandringen in i den långa fällan.
Måtte hon nu bara inte redan ha fått sina kattungar - för i så fall är det bara att släppa ut henne igen, snabbt som attan. Här måste kollas åtskilliga gånger under dygnet.
Jag fick en demonstration om hur det låter när fällan slår igen - helt fruktansvärt!!! Stackars arma katt!
Annars bara att konstatera att hösten är på väg. Mina katter vet också. Nu börjar de ligga och slappa inomhus igen, på någon soffa eller i en fåtölj.
Märkligt detta - det är varmt, det är soligt. Än har inget gulnat. Inte här hos mig, och några åkrar och fält ser jag inte. Ändå är det så påtagligt sensommar, riktigt sen.
Luften, stämningen, allt. Doften i skogen, även om själva förmultnandet ännu inte satt in.
Jag har fascinerats av dikesrenarna på Öland, som lyser blå av cikoria. Jag har hittat cikoria även i min närhet, och tog några frökapslar förra året, la dem i ett litet utrymme på bilens instrumentpanel - och glömde bort dem!
Men några frön måste ha trillat ur bilen, för på gårdsplanen uppenbarade sig plötsligt en cikoriaplanta - trots att jag tidigare gått fram där med klippare och trimmer!
Så nu får jag egna frön, och det här är en växt som klarar sig själv, och sådana tappra varelser gillar jag. Kanske jag också kan få en blå dikesren!
Här är en länk, som jag absolut tycker att ni ska klicka på!! En liten hjort, ett ungt rådjur tror jag, i en hage med oxar - tjurar tror jag. I nära och uppenbarligen varm och förtroendefull vänskap. Liknande bilder har jag aldrig sett! På Kaspers bloggkompisar Tim och Inas blogg!
.
Vi får väl hoppas att kattan inte skräms av den fula fällan, men den ser nog värst ut i människoögon. Ljudet när den slår igen borde väl nästan höras ända till dig. nu håller vi tummarna för att hon inte fått sina ungar redan. Cikorian verkar vara en passande växt för de flesta. Då fick du väl ytterligare en plätt att slippa klippa?
SvaraRaderapå Österlen växte/växer Cikoria vilt i stora fält, mycket vackert. Det är nog en lika tålig växt som maskrosen, gillar du dem också?;-) Den gula blomman är väl fin men bladen kväver allt annat annars så....-)
SvaraRaderaKikade på hjorten bland kreaturen, kanske den känt sig ensam och sökt kompisar, troligen. Tursamt att få slikt objekt framför linsen. fotade också hjort idag men på för långt håll för herr Pentax dåliga öga;-
Pelle - Du har hunnit se nu, väl, att fällan uppenbarligen inte skrämt den lilla katten alls! Men den fungerade ju inte. Shit...!
SvaraRaderaMen förhoppningsvis har vi bättre tur nästa gång, för det fångades ju en katt i den så sent som förra veckan, berättade viltvårdare Nicklas.
Jo en lite mindre plätt att klippa, precis där jag parkerar bilen. Någon kvadratdecimeter kanske. :)
Skogsfrun - nä, maskrosorna gillar jag inte. men dom gillar uppenbarligen mig! (Bladen kväver, visst, men utblommade maskrosor är heller ingen vacker syn.)
Maskrosor, lupiner, och förhoppningsvis också cikoria - tänk om cikorian kunde kväva allihop dom andra. Men så väl är det säkert inte.