Grodor - och tack till Loreen!

Utan TV - det går jättebra! Såg på datorn livesändningen från Baku, halvliggande på "kontorssängen". Helt perfekt! Det blir antagligen ingen ny teve!!

Om Loreens framträdande säger jag bara - fantastiskt! Långt från traditionell pop och schlager, bara vackert, ja till och med magiskt!
Dessutom tycks hon vara en både stark och vacker personlighet.

Fantastiskt egentligen - i en tävling som i så hög grad präglas av lättkläddhet och sex så vinner Loreen! Andra plats beläggs av åldrade ryska babuschkor! Och trea blev Serbiens vackra ballad, framförd av både kompetenta och påklädda musiker!

Heja Europa. :D

I övrigt - orken ägnas åt att fixa sommar i hus och på altan. Och åt Kasper. Tomtens framsida, och ansikte mot vägen, ja den ser till stor del ut så här!!

Lite mer vårdat på altanen, på husets dolda "baksida".
Fler bilder från altanen kommer så småningom.

Grodprinsarna som genom Skogsfruns försorg hamnade hos mig har äntligen fått flytta utomhus!

Här sitter dom och filosoferar, filosofen och mallgrodan. Bland små citroner gula. :)

Över filosofens huvud kommer snart att visa sig även små apelsiner. De är på gång.

Bara att erkänna - levande grodor vill jag inte komma i närkontakt med, men någon sorts fascination känner jag tydligen. Jag kunde t.ex. inte motstå de här båda, som jag mötte när jag inhandlade växter på Blomstergården.

Ska man fortsätta att bära på en tung sten - eller ska man försöka baxa iväg den?

Virus och myror - vårens baksidor

En del virusar - eller vad de nu är - är mer envetna än andra. Men förr eller senare ska de väl ge upp, och det ser jag fram mot.  Det gör bloggen också. :) Vill gärna känna mig helt frisk igen.

Inte bara virus invaderar, det gör även myror. Förra året beskrev Kasper hur vi hade det här hemma. Myrorna invaderade, och här sprutades såplösning över lister och väggar! Indränkt fetvadd proppades in mellan list och tak, vid myrornas E4.

Det har gått vägen i år också! Yes och vatten spetsat med tändvätska! Fungerade och stoppade. Här har sprayats!! Himla tur att myruschlingarna valt just det här rummet, som tål såpspray på väggarna. Men någonstans har de små svarta (som får hållas i fred utomhus) hittat en ny ingång, liksom en dold bakdörr. Nu finns de på skrivbordet, bland alla papper, och krypande på mina händer när jag sitter vid datorn. 

Jag hittar ju inte myrornas nya ingång, men nu är en myrrdosa utplacerad. Under en massa papper, är säker på att inte ens Myse kommer åt den. Verkar som om det mest är fråga om en förtrupp.

I övrigt - min björk vid altanen (klicka på "Min björk" i banderollen under headern om ni vill läsa om den) har verkligen ställt till det i år. Alltid generös, men i år mer ännu mycket mer än vanligt.



Som jag har sopat, dag efter dag. Men nu tycks storm och regn har fått de flesta björkhängena att dråsa ner. Lagom til sommaren inträde.

I morgon ska alla växer ut, och "glasrummet" göras rent och klart för tomatplantor!

Välkommen sommar! Tycker både jag och alla katter - men Kasper har börjat lägga sig på svala tegelstenarna framför kaminen, som det inte eldats i på flera dagar,.

Svartmyrorna ÄR ett problem på försommaren - dock mindre nu än för några år sedan. Peppar peppar, de lämnar numera köket i fred, Och även vardagsrummet där de ett år rumlade in som en svart flod...

I jämförelse syns de senaste årens prövning kolossalt mild. :)

Farväl till en trotjänare

För ca 30 år sedan inköptes en musikanläggning. Riktigt viktig var kasettdelen, där man kunde spela in från grammofon, radio och cd. Kopiera, mixa och greja. Fjärrkontroll fanns det också. :)
Radiostationer kunde förinställas.  Där fanns sleep-funktion! Stereo... STORA högtalare...

Kort sagt ALLT klarade musikmaskinen, med glans! Jätttebra lät den också.

För något år sedan började den strejka. Kom igång igen.

Men nu vill den inte mer. Här i hallen är hädanfärdens första anhalt.

På kontoret står en förra året inköpt grej, en radio med cd- och kasettspelare.

I vardagsrummet står nu en nyinköpt radio med cd-spelare. Oh, så mycket bättre ljud den har, jämfört med min gamla trotjänare. Grammofonskivor kan jag visserlgien inte spela längre (har jag ändå inte gjort de senaste tio åren), och i stället för kasettdäck finns möjlighet att docka en ipod eller iphone (jag har ingetdera).

Men lyssna på radio kan jag, och förinställa massor av stationer. Och spela mina cd-skivor. Separata högtalare har den också.

"Huvudenheten" är 22 cm hög!!! Högtalarna är också små. Döljs fint bakom ett par gardiner.

Fantastiskt!!

Kort Mysanrapport

Mysan får jag ännu inte träffa, hon är fortfarande i karantän, eftersom hennes små bebisar ska födas där. Men när väl ungarna är födda ska jag tydligen - mot grundregeln - få träffa henne, trots att hon fortfarande är i karantän.

Hon mår bra. Nu väntas födseln vilken dag som helst, hon är väldigt rund om magen, och hon bäddar och donar.
Lilla gumman...

Här ligger hon på min säng, ett par dagar efter sin totalt oväntade återkomst och innan jag lämnade henne på katthemmet. Tänk att det fanns ett antal små "kattvalpar" i den magen - det anade jag inte.

Kan tillägga att det blårandiga påslakanet som skymtar - det har liksom gått hädan. Lille sonen Myse har helt enkelt gosat sönder det! :) Men det var tunt och slitet, så där som favoritgrejer gärna blir. Förresten är han värd nästan hur många påslakan som helst!  

Segt i knoppen

Segt är det! Fortfarande nåt otyg som far runt i både kropp och dessvärre också knopp, som det tycks!

Var i Södertälje för en del ärenden, inhandlade bl.a. papper och toner till skrivare. Promenerade med Kasper utmed kanalen (bilder hos honom), tittade både ner i vattnet och upp mot himlen.

Skulle enligt planerna fortsätta till Plantagen i andra änden av den stooora staden, samt katthemmet och hälsa på Mysan.

Men - helt plötsligt befann sig bilen med mig vid ratten i helt fel ände av stan, på stormarknaden.
Håhåjaja - visst inhandlade jag mat till både människa och djur, till och med lite garn till fler pulsvärmare, men det blev varken växter, jord eller Mysanbesök!

Tydligen är det så att TVÅ saker, eller möjligen två och en halv ryms i huvudet samtidigt, men sen är det fullt!

Nåja, det blir fler dagar. Ska telefonkolla i eftermiddag hur det ser ut på katthemmet.

På stormarknaden sålde man manipulerade phalaenopsis.

Nästa blomning blir inte alls blå. Förresten tycker jag att de ser väldigt konstiga ut, helt fel. Ungefär som de hiskliga blomsteruppsatser i grön och knallblå plast (yviga och halvmeterhöga) som placerats utanför min avlidne grannes hus, inför försäljningen (jag fotade dem inte)!!!

Varma händer!

För hundra år sedan stickade jag. Mycket och gärna. Mina senaste alster är en nästan-färdig kofta (har legat så i 10-15 år) samt en tunnare sommarjumper (blev bara påbörjad). Kan säga att inget av de där plaggen kommer att färdigställas!

Men nu hag jag kommit på något! Jag är alltid kall om händerna, inte minst när jag sitter vid datorn. Av en dotter fick jag i julklapp ett par vackra pulsvärmare (de är väldigt fina när de kommer på plats) och upptäckte hur sköna de kändes.

Visst borde jag väl kunna sticka mig något enklare att byta med, något mer vardagligt. Så jag letade mönster på nätet. Det finns ju massor, bland annat här. Jag behöver ju faktiskt inte ha nästan ständigt blåfrusna händer!

Jag försökte komma på hur det nu var man lade upp maskor - det ville sig inte - men så lät jag bli att tänka och då funkade det. Tydligen satt tekniken liksom i ryggmärgen. :)

Ett par svarta halvvantar har jag på mig nu. Ett par vita är på gång.

Bara jag åter känner mig lite mer hemtam med stickorna (jag har så många att jag kunde sälja!!) ska jag nog finna på lite roligare varianter även till vardags.

På tomten sig jag en skojig variant på trädsvamp. Kan kanske virka en uddkant på en pulvärmare/mudd... Tror att det här kan bli roligt. :)

Kan också berätta att lille Myse tycks trivas lika bra med oss som vi med honom. Han finns alltid någonstans i närheten. Och han sover inne varje natt. Finns lite fler bilder hos Kasper.

 

För precis ett år sedan...

Tittade på bilder från förra årets tidiga majdagar.  Då hade jag ännu inte startat den här bloggen.

Det var den 4 maj jag rejält råkade i delo med den här rasande tjädertuppen! Jag fick lov att försöka freda mig med att låta systemkameran dingla framför mig (en rejäl smäll fick tuppen, tyvärr). Men jag klarade mig med bara ett nyp om min sko samt några hack på bilens dörrlist... (Skrev om det här.)

En extraordinär upplevelse. Klicka på bilderna!

Jag bad i efterhand tuppen om ursäkt!
Han varnade mig ju faktiskt.

-------------------------------

Den tredje maj såg det ut så här på min altan!

Allt var inte bättre förr... ;)

Stackars vitsipporna - de mår bättre i år. :) Ni tror mig säkert, trots att här saknas bildbevis.

I övrigt består livet just nu av omväxlande vila och donande på altan m.m.

Tar lite tid att komma tillbaks, märker jag.
Men endera dan så...

Livstecken

Bara ett livstecken. Jag har sekreterat hos Kasper, och där kan ni läsa att jag faktiskt legat/ligger ganska däckad för närvarande. Men allt går åt rätt håll, om bara några få dagar är jag säkert fit for fight!

Har inte tagit några bilder, men det här kunde jag inte låta bli att föreviga häromkvällen . Lille Myse och f.d. "mobbarkatten" Filip.

Myse låg i soffan och sov. Filip kikade - och hoppade upp till honom. Efter en stund gav sig Filip ut i köket och krävde som vanligt påfyllning i en redan fylld vattenskål. Eller åtminstone en handduk eller något över ryggen... Gammal videoklipp på "vattenritualen" finns här.

Sedan gick han tillbaks till soffan, hoppade upp till Myse och båda fortsatte att sova. Myse hade inte rört så mycket som ett morrhår.

De ligger inte alls alltid så här och sover, men att det överhuvudtaget händer då och då, det känns fantastiskt. När jag minns hur det var tidigare. Med t.ex. mamma Mysan.

NÄSTA vecka ska jag nog i alla fall kunna hälsa på hos henne på katthemmet.

Men nu ska dagens dumhet försöka gottgöras. Med medicinering och sängläge.

Ingen evig vinter, tack och lov

Bara så att ni inte tror att jag drabbats av evig vinter (ni har väl läst Narnia-böckerna eller åtminstone sett filmen "Häxan och lejonet") - två dagar efter snöfallet såg det ut så här!
Allt på en gång! Tursamt nog på samma ställe också. :) En bild av "Aslans vår"?

Sista snön på tomten? 

Nä, troligen inte - det kan faktiskt komma mer i morgon!!!!

Vad har det egentligen tagit åt SMHI???

I övrigt är allt bra. Mysan mår fint på katthemmet, i nästa vecka får jag hälsa på.

Myse säger hur tydligt som helst, många gånger varenda dag "sluta oroa dig matte, jag tänker minsann inte lämna dig och alla mina kompisar här hemma!!! Jag KOMMER in, bara jag fixat allt annat nödvändigt! Förresten så är ju Filip också ute!!! "

Just nu sitter Myse på gårdsplanen, i ytterlampans sken och vill inte komma in, inte än. Men det vill han om en liten, liten stund. Faktum är att han aldrig är långt borta, och nu när han har sin frihet är han inne väldigt  mycket. Även på dagen. Och alltid på natten.

Trevligt nog lyssnar han på sitt namn, och dyker oftast upp när jag ropar. Om än bara för att visa sig, lite lugnande så där. :)

Och han inser mer och mer att det är trevligt att ligga i mattes knä. Och att man faktiskt kan hoppa upp dit själv.

Av hemlösa utekatten blir alltså mer och mer en självklar här-bor jag-och-här-hör-jag-hemma-katt.

I själva verket betyder han oerhört mycket för hela kattflocken. Den har förändrats! Han ÄR en mirakelkatt!!! Och nu ska jag ropa in honom för natten, och sedan börja förbereda morgondagens lunch. Gäster på gång. Kasper blir glad, för bland andra kommer Grynet och hennes matte. :)

Sommardäck, snö och godisbåtar

Torsdag - sommardäck på!
Fredag - en hitrest vän bar från min nästan-vedbod upp kartong efter kartong med överfyllda pärmar. De härrörde från min så mångsidigt aktiva vän och granne, som avled i januari. Pärmarna har härbärgerats i en av mina bodar, i väntan på vidare transport. Min bil fylldes. Bagageutrymme, framsäte, golv, baksäte... Pärmarna måste iväg lördag förmiddag, för att omlastas i mötande bil för vidare transport till Värmland.

Lördag - när jag vaknade lördag morgon såg det ut så här! Ja, faktiskt ändå lite värre. Här har eländet sjunkit ihop lite. En decimeter tung och blöt snö.

Snösläden fram. Önskade att jag väntat ytterligare några dagar med däckbytet. Skottning. Jag KOM ut och uppför backen! Hoppades innerligt att jag inte skulle möta någon bil på den ca milen långa vägen där snön bredvid de "hjuldiken" som tidigare bilar åstadkommit fortfarande låg decimeterdjup. Hade inte varit en höjdare för sommardäcken.

Jag mötte ingen bil. Såg däremot ett par bilar som hamnat i diket.

Kan säga att kvällen så småningom tillbringades med rent frosseri! Hallon- och lakritsbåtar!!! Eftersom jag naturligtvis ätit upp allihop (en prestation!!) har jag "lånat" en bild. :)

I dag skiner solen. Mesta snön är borta. Det är vår igen. Dörren till glasrummet står på glänt, katterna sover middag dels på altanen, dels i glasrummet (Myse o Filip).

Jag kommer inte att vilja se varken en lakrits- eller en hallonbåt igen på väldigt, väldigt länge...  och nu ska jag och Kasper ta en promenad.