söndag 26 maj 2013

Giftig kamp - tyvärr

Köksmyrorna ägnade tyvärr lördagsnatten till en smyginvasion. Upptäcktes när jag öppnade dörren till ena speceriskåpet. De hade uppenbarligen rundat mina strängar av diskmedel.

Bara att tömma ett par hyllor och leta fram det gift som inte behövde tas i bruk förra året. Det smakade uppenbarligen förträffligt. :-/

Perfekt utfart via skåpdörren (när den var stängd). Klicka på bilden så syns myrorna.
 
 
Någonstans i väggen finns förmodligen boet. En del myror är på väg dit, nedfart bakom taklisten.
 
 

Med sig har de giftet. Boets övriga invånare tackar och tar emot - och dör. Visst är det läskigt, men varför kunde de inte stanna utomhus!!!
 
Jag har förstås kollat speceriförpackningarna, bland annat flera påsar med olika sorts socker. Inga myror någonstans - utom i en, men där var de desto fler. Ekologiskt florsocker är tydligen mums för myra. Intressant att de valde just det ekologiska sockret.
 
Jag tror inte det här samhället hann bli så stort, för aktiviteten är nu nere på nästan noll. Men jag har fått fylla på dosorna flera gånger.
 
 
Men livet är inte bara en kamp mot myror. :)
Häggmispeln har glatt mig ett par dagar, och i går såg den fortfarande ut så här...

...trots att massor av blomblad redan fallit ner på marken. 
Underbart är kort.
 
 
Det är svårt att ta fram trimmern när "gräsmattan" ser ut så här.
Vitsipporna har fått avlösning.
 
 
 
Dessutom blommar dessa underverk, små mirakel i både färg, form och doft. Tänk, att de vill växa på min tomt!
 

13 kommentarer:

  1. Spännande kamp mot en i antal överlägsen arme. Hoppas nu dom bjuder på kalas hemma så att du får ha speceriskåpen ifred! Du får nog vänta med trimmern nån månad så flytta på någon katt och sitt i gröna rummet och njut av blommorna som växer fritt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror nog att det har ätits friskt, för nu tycks det redan vara över. Allt är utplockat, skåpet rengjort och en och annan död myra bortstädad. En dosa är placerad i "slaskskåpet" under diskbänken, verkar som om enstaka överlevande hittar dit. Men som sagt, där väntar också en dosa.

      Tomten får nog i stort sett fortsätta att växa vilt tills vidare. Jag lyder rådet och håller mig på altanen och i gröna rummet. :)

      Radera
  2. Åh så underbart med förgätmigej!
    Saknar dem verkligen, från uppväxtens "släkttomt".
    Synd med giftet, även om det ju blir rent tvunget ibland. Synd att armén inte kommer utifrån, då hade du kanske kunnat locka ut dem igen med florsockret. Spännande att de väljer det ekologiska! Kloka myror det där;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har florsockret kvar (fast inte i något speceriskåp). Jag tänker mig att kanske kunna använda det någon annanstans, för antagligen försöker släktingar ta sig in på andra ställen.

      Så här http://kasperian2.blogspot.se/2011/06/full-sprut-pa-myrvaggen.html
      tacklade hon dom ju på kontoret, för ett par år sedan. :D

      Radera
    2. Eva, jag har svårt med identiteten, märker jag. :D Det var inte Kaspers "hon" som attackerade myrorna, det var jag...

      Radera
    3. Jag har visst lika svårt jag... för jag reagerade inte;)

      Radera
  3. Skönt om Du verkar ha fått bort myrorna.. Jättevackert på Din tomt, håller med Pelle, sätt Dig ner & njut, ta evt med någon av katterna i knät & Kasper vid fötterna. Have a nice day :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Berit Elisabet27 maj 2013 20:53:00

      Hoppas köket både är och förblir myrfritt. Det verkar faktiskt så.
      Ingen av katterna skulle stanna i knä, utomhus. Där är det upptäcktsfärder som gäller. Kasper är inte heller mycket för att ligga still utomhus. :D Men honom kan jag åtminstone "stänga inne" på altanen.
      Förresten regnar det, är grått och rätt kyligt ute. Sitter hellre framför elden i kaminen... Och stickar halvvantar...

      Radera
  4. Nä, fy vad jobbigt med myrinvasion. Men tydligen har du hittat ett gift som funkar. Tack för tipset, ska vidarebefordras till en vän som drabbats. Hon har också katter och hund och är bekymrad för vad som kan användas. Men kan du, så kan hon.
    Finns förhållningsregler om hur man skyddar sina andra tamdjur? Vilka, i så fall?
    Jamendu... maskrosor och förgätmigej måste få vara kvar ett tag. Du lämnar väl en liten plätt där de får stråla i kapp. De är ju så efterlängtade.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag lämnar en STOR, strålande plätt... Förgätmigejen måste ju få stå så länge att den fröar av sig.

      Medel att strö ut vågar jag inte använda, men dosor funkar bra. De här står ju dessutom i ett köksskåp.
      De har lock. Små svarta myror kräver bara små, små öppningar, och såna finns nedanför locket. Inte svårt att placera dosan utom räckhåll, barrikadera den eller lägga nåt riktigt tungt ovanpå.
      Jag tror dessutom inte att det här innehållet lockar varken katter eller hundar. Jag har på prov ställt en dosa på golvet, under uppsikt. De fyrbenta visade totalt ointresse, efter att ha varit där och kikat.

      Absolut det mest effektiva medel jag använt. Man ska inte behöva leva tillsammans med myror inomhus!

      Radera
  5. Hittade en intressant länk om myrbekämpning, det kanske kan vara något.
    En blommig gräsmatta ska man inte klippa, den är att betrakta...som en äng:-)

    SvaraRadera
  6. Hehe! glömde länken!
    http://www.myror.nu/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Berit Elisabet30 maj 2013 23:52:00

      Intressant. "Mina" myror bygger förmodligen sina bon i väggar. Tror jag har ett i "gröna rummet" också, ser lite misstänkt ut uppe vid taket i en hörna.
      Otäckt nog känner jag att jag faktiskt vill utplåna boet, och den där röda cederoljan driver ju bara myrorna att flytta på sig. Om de flyttade sig ut ur huset vore det okej men det blir kanske inte så.

      Men kanske nästa år, då kan jag förebygga.
      Det medel jag använder är i alla fall rackarns effektivt. Inte en endast myra i köket längre! Tack och lov.

      Radera