fredag 29 juli 2011

Sommar mot mognad

Vid vägen står en häggmispel. I våras var den en vit, blommande sky. Nu är den ett kärt tillhåll för framförallt koltrastarna - som jag inte kommer närmare än så här. (Ville gärna ha de klickbara bilderna bredvid varandra, men får inte till det... )


I skogen blåbär, kantareller och lingon på gång, nedanför tomten förvildade både hallon, svarta och röda vinbär - vem behöver en egen trädgård... :)  Även häggmistelns bär vore till för mig om jag ville, men jag överlåter dem till koltrastarna.


I "glasrummet" trivs tomaterna.
De flesta körsbärstomaterna ser ännu ut så här.


Men första lite större tomaten är ätmogen om bara ett par dagar.
Och sen kan jag frossa.


Agapanthusen har glatt mig länge, med sina åtta stänglar.
Nu är två av dem överblommade, men fortfarande blir jag glad
när jag kommer ut på altanen.



Pelargonerna far illa av störtregn - och här har störtregnat - men den här bilden togs för ett par dagar sedan.  Igår eftermiddag dråsade det ner 40 mm!!!



Kasper nämnde översvämning i "glasrummet" - och det stämmer.
40 mm regn på ett par timmar, regn som slår direkt från söder, det tränger in nere vid golvet. Inflödet KAN minskas väsentligt, nästan helt, men då gäller det att "plugga in" t.ex. tunn plast på strategiska ställen. Något jag gör på hösten, innan glasdörrarna/glasväggen stängs fram till nästa vår.

Den här gången mätte jag det vatten jag svabbade upp, innan det i omgångar hälldes bort. 16 liter!

Dessa 16 liter täckte ca 2/3 av golvet i det lilla rummet - jag vadade!! I stövlar. Bilden är ett par år gammal.

Som vanligt vid skyfall bildades en smärre sjö alldeles vid sidan av förstubron.
Också som vanligt berättar Kasper ofta lite mer om vår gemensamma vardag.
T.ex. om utflykter och sånt.

3 kommentarer:

  1. Häggmispel är en fin växt. I Skåne hade vi en sådan häck. Tror det får bli några plantor till hösten.
    Översvämning är inte roligt! Här, på hälleberget är det ingen risk men nere vid stallet blir det geggigt för hästarna hur vi än bär oss åt.

    SvaraRadera
  2. Det är inte lätt att trotsa naturen. När det ösregnar är det väl meningen att det SKA bli blött överallt. Hur gärna man än vill att det ska vara torrt varmt och bekvämt så lyckas för det mesta naturen att kringgå våra smarta lösningar. Blir lätt avundsjuk på dina åtta stänglar. Det blev bara två i år, men kanske nästa år?

    Gunilla kommer förmodligen hem i mitten på nästa vecka, så att flocken blir samlad. Jag tog hem hennes jacka idag, och efter middagen gick Ludde fram till den där den hängde i hallen. Nosade lätt på den och sjönk ihop på golvet med en suck. Skönt att han får följa med och träffa henne på dagarna nu, för saknaden är stor...

    SvaraRadera
  3. Skogsfrun - den där pölen på framsidan sjunker alltid undan på högst ett par timmar, och torrskodd kan jag alltid gå ut. Rätt ut på "berget". :) Då är det värre med "glasrummet". Jädrans, vad jag har svabbat!!!

    Pelle - i och för sig var regnet välkommet, men det kunde ju ha kommit lite lugnare. Men i gengäld gick det fort över. Men att det läcker in i huset - för mitt glasrum är ju faktiskt inomhus - det är mindre kul.
    Nästa år har du fler stänglar än jag, det är jag säker på efter att ha sett hur allt annat växer hos er! Din agapanthus är ny, min är fem-sex år!
    Stackars Ludde, måste vara extra svårt när man inte förstår VARFÖR.
    Men nu är det inte många dagar kvar, och som du säger, han får åtminstone en stunds avbrott i saknaden de dagar som är kvar.

    SvaraRadera