söndag 18 september 2011

Obönhörligen...

Hösten är här nu, obönhörligt. Det finns mycket med hösten som jag tycker väldigt mycket om, men den borde inte ha kommit så snabbt...

Tomatplantorna i glasrummet har tagits ner, de tre plantorna har gett god skörd. Jag har fått massor, både små bokstavligen söta körsbärstomater och "vanliga". De som fanns kvar får mogna  i efterhand. Ska tillägga att jag toppade plantorna rätt tidigt, ville hellre få mogna än många tomater (jag fick både-och).


Nu ska de små citrusträden in, jag har beskurit dem hårt. Agaphantusen naturligtvis, och min rosmarin som jag trodde jag nästan tagit livet av förra vintern. Men den har hämtat sig i sommar. Pelargoner naturligtvis. Dock får en del helt enkelt dö en död i skönhet, de som jag planterat direkt i stora urnorna. 

Rosmarinen mår fortfarande bra, men den stackars fantastiska röda pelagonen med sina i augusti över 50 blommande stänglar, den är inte att känna igen! Varenda blomställning har av regn och blåst förvandlats till något skrynkligt svartbrunt... Dö får den göra, fast tyvärr inte i skönhet. Men jag har sticklingar, så på något sätt återuppstår den nog nästa sommar. 


Nere på ängen har biodlare Niklas vintrat in sina bin, det har Kasper redan nämnt i sin blogg. Niklas tillhör den grupp biodlare som menar att bina inte ska leva på enbart sockerlösning under vintern, nej, de ska verkligen få del av den honung de under så stor möda samlat in. Det finns massor att läsa om biodling på nätet - fascinerande är det!!! Det finns varroakvalster även i Niklas kupor, men med hjälp av myrsyra kan de bekämpas. jag fick se några döda kvalster - ytte-pyttesmå svarta prickar.

Bilderna får tala för sig själva. Släpet innehåller sockerlösning. Rökpuffen är till för att bina ska hålla sig lugna.
Ni har väl noterat det nya sättet Blogger visar bilder på. Klicka på en bild, och ni kan antingen titta på hela sviten, förstorad och i en följd eller bara se enstaka bilder genom att enkelt klicka bort förstoringen via det lilla vita krysset i det högra övre, svarta hörnet.  -   Det här gillar jag!









Och snart, antagligen i morgon, ska mitt "glasrum" göras om till höst- och vinterrum. Till glädje för både mig, Kasper och katterna, de som numera ju är fyra.

Nu börjar om för min del inte jobb på allvar, så dock jobb med en del frivilliga åtaganden. Ska just skriva ett protokoll... Och ge mig på en hemsida. Bland annat.

Men liiite Mysan i dag också - hon har upptäckt att hon är så liten att om hon tar sig in under kontorssängen så kan hon klämma sig ner i den stora korg som innehåller kattmat, och där har hon lyckats öppna påsen med den mat som är godare än den som för närvarande serveras i "mathyllan". Kyckling är godare än fisk...

Hon får hållas. :) En del friska initiativ ska uppmuntras. Hon har också ett alldeles eget sätt att dricka vatten, men det får Kasper berätta om. I dag eller senare.

Innan protokollskrivandet ska jag sitta en stund framför kaminen och se loggsen brinna. Precis som jag gör i videoklippet. Och känna goa värmen!


9 kommentarer:

  1. Här har de flesta pelargonerna fått flytta in, och även hibiskusarna. Apelsinträden ska få frysa lite så kanske dom blommar sedan tror Gunilla. Resten får gå ned i källaren, eller precis som dina, få sakta försvinna. Kul att ni får ha bin i närheten. Här är det mycket sällan jag har sett några bin numera. Skönt att Mysan håller sig kvar, och kan gå på "upptäcksfärd" där hemma. Idag blev det brasa i båda kakelugnarna så det känns ganska mysigt här med.

    SvaraRadera
  2. Pelle - Jag tror knappast att mina två små citrusar kommer att blomma i höst, jag har säkert beskurit dem alldeles för hårt. Men jag vill ju kunna få rum själv också i lilla glasrummet. (Därför tar jag in ovanligt få växter i år.)
    Men jag tror att Gunilla tänker rätt.
    Bin är väldigt bra att ha! Och så här utanför samhället gör vi ju i stort sett som vi vill. Eftersom bikuporna står på allmänning så har man dock först frågat styrelsen - vi sa ja med förtjusning! Niklas har många kupor, på olika ställen.
    Mysan ja - först efter Animalenbesöket på fredag, dvs nästa helg, kommer hon att få gå ut! Det är då det gäller - kommer hon att vilja stanna här hos mig och de andra katterna? Kommer hon in igen? Eller söker hon sig till sina gamla jaktmarker, inte speciellt långt härifrån?
    Kommer mina tre "gamla" katter att tolerera henne utomhus som de gör inomhus?
    Jag hoppas förstås...

    SvaraRadera
  3. Verkligen en tjusig funktion med bildsvit, förstår att du blev glad för den höjdaren.
    Roligt att se den vise biodlaren i farten, som en rymdman. Synd att det ska vara så himla omständigt med biodling, inte bara att placera ut några kupor minsann.
    Ja nu är det ett pyssligt pusslande att få rum med alla pellisar i rummen;-)

    SvaraRadera
  4. Berit Elisabet19 sep. 2011 14:38:00

    Skogsfrun - Jo, jag gillar Blogger, tycker att jag valde rätt. Enstaka gånger har det strulat, men inte ofta. Länge sedan nu - peppar, peppar... ta i trä...
    Det här med biodling - det är en nästan otrolig massa pyssel med den. Som jag konstaterade när jag talade med Niklas "JAG ska minsann aldrig klaga över dyr honung...".
    Jag kommer tvärtom att köpa den, om den har rätt märkning.
    Mina pellisar kommer desvärre att i rätt stor utsträckning få stanna utomhus. Tar sticklingar tidigt i vår!

    SvaraRadera
  5. Här sitter jag i samma dilemma, en absolut platsbrist för pellisarna.
    Tänkte klippa ner dem väldigt mycket, packa dem tätt på glasverandan och hoppas att några överlever. Vad göra med änglatrumpeten? Två meter hög och alldeles full med knoppar. Förra året blommade den ända till på nyåret.
    Mysan - hon trivs alldeles tydligt hos sin räddare. Inte vill hon gå ut i regn och rusk. Undrar var har hon lärt sig detta fiffiga med vattenkannorna?
    Fin tomatskörd!

    SvaraRadera
  6. Lena - en granne härute byggde ett eget litet rum åt sina änglatrumpeter, ett frostfritt utrymme bedvid farstubron... :)
    Men en änglatrumpet full med knoppar - hur stort hus har du...? Jag försökte spara i glasrummet för några år sedan, men doften blev så överväldigande att rummet inte gick att vistas i. Trumpeten åkte ut!
    Jodå. Mysan VILL ut, men hon kanske har kvar varma sommardagar i minnet. Jag tror att hon vill vara mycket inomhus under höst och vinter, bara hon kan lita på att hon får gå ut igen när hon vill. För hon trivs mestadels riktigt bra här inne också.
    Vattenkannan - kanske hon fått söka vatten i någon hink eller kanna utomhus i somras?

    SvaraRadera
  7. Änglatrumpetsdoften var överväldigande när solen värmde verandan. Men dörren dit kunde moderera doftnivån. Men i år måste jag nog ta till sekatören. Bygga frostfritt med ljusinsläpp låter inte enkelt.

    Tror också att Mysan letat vatten på egen tass. Smart är hon! Inte kan hon väl överge ett hus där hon hittat en hel säck kyckling?

    SvaraRadera
  8. Hanna - ibland har man tur, som t.ex. att stöta på biodlaren en sen eftermiddag när solen står lågt. :)

    Lena - man måste nog vara KOLOSSALT förtjust i änglatrumpeter för att bygga till ett specialrum åt dem... men familjens gårdsplan ser verkligen fantastisk ut på sommaren.
    Japp, Mysan är en smart liten kisse, som säkert lärt sig en hel del om hur det går till att klara sig på egen tass.

    SvaraRadera