Den första tröskeln - att starta... att äntligen sätta igång.
Den andra - att sluta. Att inse när det är tid att pausa.
En sorts lycka - när man klivit över båda. :)
(Tänk förresten, så mycket en bärsele betyder, på en stor och tung trimmer.)
Du håller alltså på att freda dig mot den vilda naturen som tränger på? Skönt med sånt som växer av sig självt, brukar jag säga. Fast det krävs något att röja sig fram med.
SvaraRaderaDet är alltid beslutsfattandet som är svårast, vad det än gäller. Klart man ska ha bärsele. Det har ju till och med karlarna. Har du kört utan förut? Starkt i så fall.
Har kört utan sele, men inte använt trimmern lika mycket som jag gör i år. En gammal "svävare", Flymo, har fått göra samma tjänst, men det går att få bättre resultat med trimmern.
Radera"Riktiga" klipparen med bl.a. uppsamlare - den kan möjligen få ta hand om finliret. Så småningom. Men i år blir nog just det inte aktuell. :)
Naturen står så här års nästan bokstavligen som en mur runt mig, men en bit av tomten vill jag ändå ha någotsånär i kultur. Dvs klippt. Och utan en massa aspskott. M.m. :)
Skönt för ryggen att slippa kånka på trimmern med armarna. Se bara till att ha ordning på trösklarna! Det är lätt att ta för mycket när man väl kommit över första tröskeln...
SvaraRaderaDu är minsann lika klok som min rygg - jag är mest bara efterklok. Men som tur var fick trimmern värmeslag i dag, och begärde att få vila tills i morgon. :)
Radera